De tvÄ mötena hÄlls varje Är. Det första, pÄ torsdagen, Àr den rÄdgivande konferensen CPPCC, ett konsultativt organ utan politisk makt. PÄ fredag inleds mötet med folkkongressen NPC, Kinas lagstiftande församling. I den sitter nÄgra fÄ symboliska ledamöter frÄn andra partier med den domineras helt av kommunistpartiet.
Men Àven folkkongressen saknar politiskt inflytande i ett Kina dÀr den centraliserade makten har blivit om möjligt Ànnu mer centraliserad till kommunistpartiet, enligt Börje Ljunggren, författare och före detta ambassadör i Kina.
ââMötena Ă€r mer en manifestation, men handlar ocksĂ„ om att ledamöterna sedan ska föra ut ett budskap i landet, sĂ€ger han.
Besked om Hongkong
ĂndĂ„ Ă€r intresset ofta stort kring mötena. I Ă„r riktas omvĂ€rldens ögon kanske mer Ă€n tidigare pĂ„ vad som kommer att sĂ€gas i Peking. Orsakerna Ă€r flera.
MÄnga hoppas och tror pÄ en del svar om Kinas strategi framÄt, eftersom ledningens femÄrsplan presenteras. De Àr viktiga i partistatens politiska arbete och Ärets plan, som strÀcker sig till 2025, blir den 14:e i ordningen.
En av de frÄgor som vÀntas vara centrala Àr Kinas ambition att minska sitt beroende av omvÀrlden i frÄga om avancerad teknologi, som till exempel mikrochip. I samband med handelskriget med USA blev det uppenbart hur sÄrbar den kinesiska industrin och sÄledes ekonomin Àr om man Àr beroende av utlÀndsk teknologi.
FrÄgan om Hongkong kommer ocksÄ att komma upp, enligt Steve Tsang, professor vid SOAS-universitetet i London.
ââDe har varit tydliga med att de kommer att göra fler förĂ€ndringar gĂ€llande Hongkong. Det kan röra sig om ny lagstiftning och sannolikt kommer beskeden vid mötet eller strax efter, sĂ€ger han men betonar att andra kĂ€nsliga frĂ„gor som Taiwan eller Xinjiang knappast kommer att tas upp.
KlimatfrÄgan intressant
En annan viktig del Ă€r frĂ„gan om BNP-tillvĂ€xt. Kina har, till skillnad frĂ„n mĂ„nga andra ekonomier, Ă„terhĂ€mtat sig snabbt frĂ„n pandemin och vuxit ordentligt trots det utmanande 2020. I tidigare femĂ„rsplaner har Peking satt ambitiösa mĂ„l för BNP-tillvĂ€xt och ekonomin har ocksĂ„ svĂ€llt enormt â men med en hög klimat- och miljömĂ€ssig prislapp.
MĂ„nga tror att det inte kommer att sĂ€ttas nĂ„got mĂ„l denna gĂ„ng, utan att man istĂ€llet vill betona att den tillvĂ€xt som sker hĂ„ller hög kvalitet nĂ€r Kina vill ta nĂ€sta steg i utvecklingen. Det har ocksĂ„ att göra med klimatfrĂ„gan â som kanske Ă€r det som frĂ€mst fĂ„r omvĂ€rlden att hĂ„lla andan.
I höstas lovade president Xi Jinping ovÀntat att Kina Àmnar bli koldioxidneutralt till 2060. Nu ÄterstÄr det att berÀtta hur man planerar att gÄ tillvÀga och möjligen kan vissa strategier avslöjas i femÄrsplanen, enligt Guoyi Han, klimatforskare pÄ Stockholm Environmental Institute.
Vad vÀrldens nÀst största ekonomi tÀnker göra kan, tillsammans med USA:s planer, vara avgörande för om vÀrlden kan nÄ mÄlen i Parisavtalet.
Ăvre lock för utslĂ€pp
Framför allt handlar det om utslÀpp av vÀxthusgaser. Tidigare har Kina nöjt sig med att sÀtta en relativ utslÀppsgrÀns kopplad till tillvÀxt, alltsÄ om ekonomin vÀxer fÄr man slÀppa ut mer.
ââDet som vĂ€ntas sticka ut i Ă„r Ă€r att man skulle kunna sĂ€tta ett övre lock för totala koldioxidutslĂ€pp. Alla klimatforskare kommer att titta efter det, sĂ€ger Guoyi Han.
Annat pĂ„ önskelistan, enligt Han, vore ett tak för kolkraftens andel av den totala energianvĂ€ndningen. Kina har under pandemin öppnat nya kolkraftverk â trots sina löften. Man kan ocksĂ„ tĂ€nka sig att mĂ„lsĂ€ttningen för andelen icke-fossila brĂ€nslen i energimixen blir ambitiösare. Nuvarande löfte innebĂ€r att Kina nĂ„r toppen av sina koldioxidutslĂ€pp först 2030.
Kina har en historia av att följa sina femÄrsplaner, samtidigt som sjÀlva planerna brukar vara ganska övergripande. Vad de egentligen innebÀr blir dock inte klart förrÀn sektorer och provinser kommit med sina strategier baserade pÄ femÄrsplanen.