Vapenvåldet ökar i USA – expert oroas

Det går inte en enda dag utan att Joshua Stepakoff påminns om händelsen. Från början var han rädd varje gång han skulle passera ett gathörn, rädd att någon skulle stå där och vänta på honom. Med åren har oron förändrats, men aldrig försvunnit. Nu är skräcken i stället att det ska hända hans familj någonting.

Minnena från själva skjutningen är diffusa.

– Jag minns vagt en person som kom in, därefter kommer jag bara ihåg att jag reste mig från golvet och sprang så fort jag kunde, berättar han.

Det var en solig augustidag 1999 i Los Angeles när vitmaktsextremisten Buford Furrowgick gick in i North Valley Jewish Community Center i Los Angeles. Där tog han fram sin uzi och avlossade 70 skott mot anställda och barn.

Ett av dem gick igenom vänstra benen på sexåriga Joshua Stepakoff. Ett fastnade i höften. Att han trots det kunde springa ut till säkerheten är han i efterhand förvånad över.

– Jag insåg inte det förrän jag var äldre, att det var ganska otroligt, och något som jag definitivt är tacksam över, säger han.

Mer våld i hemmen

1999 dödades drygt 12 000 personer av vapen i USA, exklusive självmord, enligt Procon. Förra året var siffran 19 402, den högsta efter millennieskiftet, enligt ideella organisationen Gun Violence Archive och hittills har 2021 varit värre.

– Vi har under covid sett en stor uppgång i vapenvåld. Vi har tyvärr sett en ökning av våld i hemmen, en typ av händelser som sällan når medierna. Det sker en del olyckshändelser också, när folk inte förvarat sina vapen på rätt sätt. Eftersom fler barn har varit hemma när skolorna har varit stängda ser vi fler olyckor, säger Sonali Rajan, som bland annat studerar skolvåld, vid Columbia University.

Fler vapen i omlopp

Masskjutningarna – där minst fyra personer skjutits vid ett och samma tillfälle – ökade också under 2020, även om vissa typer, som de skolrelaterade, gick ned.

– 2020 ökade också vapenförsäljningen. Det finns omkring 400 miljoner vapen i USA, alltså fler än vad det finns människor, säger Rajan.

– Skjutvapen är ett väldigt effektivt sätt att döda folk. Det är svårare att ställa till med en liknande skada med kniv, säger hon.

En kombination av ökad vapenförsäljning, ekonomisk osäkerhet, arbetslöshet och en allmän oro, frustration och ångest, allt kopplat till pandemin, har skapat en farlig häxbrygd.

– Många sociala insatser har också störts eller pausats till följd av pandemin, där man normalt arbetar våldsförebyggande och med grundorsakerna till våldet. Det spelar antagligen en viss roll också, tror Rajan.

Att vissa delstater har friare vapenlagar ställer också till det för de med mer restriktiv hållning.

– Vapenflödet från delstater med mer tillåtande vapenlagar är konstant. Illinois med Chicago är ett bra exempel, där har man en hel del vapenbrott trots restriktiva lagar. Men de vapnen kan komma från exempelvis Indiana, säger Rajan.

Kan plana ut

Men trots att det amerikanska samhället nu börjar öppna i takt med att smittan går ned, så har det dödliga vapenvåldet fortsatt att öka.

– De vapnen som har sålts är fortfarande där ute. Den ekonomiska osäkerheten, ilskan och sorgen, är också fortfarande där. Men det är möjligt att vi kommer att se en utplaning, det är fortfarande för tidigt att säga, säger Rajan.

Å andra sidan finns en risk att just masskjutningar fortsätter att öka när fler rör sig ute i samhället.

– Jag oroas över det. Jag kan tänka mig att det är en tragisk men rimlig slutsats att dra. En anledning till att vi inte har sett så många skolskjutningar är att skolorna inte har varit öppna. Det beror inte på att vi har löst skolvåldet, säger hon.

Borde vara prioriterat

Satsningar mot psykisk ohälsa, stödinsatser, utbildning, mer forskning och lagstiftning skulle kunna vända trenden, tror Sonali Rajan.

– Det kan till exempel handla om hur man förvarar sina vapen. Det är sådant som effektivt minskar den typen av dödsfall, som inte handlar om att ta bort vapnen från någon eller begränsa deras grundlagsskyddade rätt att äga dem.

– Det finns en enorm möjlighet att ändra riktningen, och det borde prioriteras, säger hon.

För Joshua Stepakoff väcker de återkommande nyheterna om skjutningar i USA minnena från sommardagen i augusti 1999 till liv, trots att mer än två årtionden har passerat.

– Å ena sidan är det skräckinjagande. Jag hatar att höra om det, och tanken på vad de drabbade familjerna tvingas gå igenom. Å andra sidan så är det inte överraskande, så länge vi inte gör något åt det kommer det att fortsätta, säger han.