Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Trump vill hemligstÀmpla över 770 dokument

USA:s förre president Donald Trump har begÀrt att hemligstÀmpla dokument, samtalsloggar och handskrivna anteckningar frÄn Vita huset. Det handlar om en mÀngd handlingar frÄn tiden runt kongresstormningen i januari, totalt 770 sidor.

Donald Trump vill hemligstÀmpla över 770 dokument. Arkivbild.

Donald Trump vill hemligstÀmpla över 770 dokument. Arkivbild.

Foto: Ross D. Franklin/AP/TT

USA2021-10-30 17:38

I en inlaga som offentliggjordes pÄ lördagen listar det amerikanska riksarkivet samtliga dokument som Donald Trump vill hindra kongressen frÄn att ta del av.

Det handlar om anteckningar frĂ„n Trumps nĂ€rmaste medarbetare, promemorior till Vita husets pressekreterare och utkast till det tal som den dĂ„varande presidenten höll den 6 januari – ett tal som mĂ„nga anser vara den avgörande gnistan som tĂ€nde TrumpanhĂ€ngarnas stormning av kongressen.

Testa kongressens auktoritet

Den förre presidentens juridiska representanter lĂ€mnade tidigare denna mĂ„nad in en stĂ€mningsansökan till en federal domstol i Washington DC. Det var i samband med att det sĂ€rskilda utskott i representanthuset som utreder kongressattacken begĂ€rt att dokument och samtalslistor frĂ„n dagarna kring upploppet ska lĂ€mnas över till utskottet.

Men i sin stÀmningsansökan motsÀtter Trump sig utskottets begÀran att fÄ ta del av dokument frÄn hans tid som president med hÀnvisning till att den Àr för omfattande och inkluderar dokument utan koppling till den 6 januari. Han har ocksÄ Äberopat det som pÄ engelska kallas "executive privilege", det vill sÀga det juridiska skydd som omfattar presidentÀmbetets makt.

Donald Trump vill Àven blockera kongressen frÄn att ta del av Vita husets officiella dagbok, dÀr alla hans aktiviteter, resor och telefonsamtal finns nedskrivna. StÀmningsansökan kommer sannolikt att innebÀra en process i domstol som testar kongressens auktoritet och förmÄga att granska presidentskapet.

Vad Trump visste

Den nuvarande presidenten Joe Biden godkÀnde nyligen att utredningsutskottet till en början fÄr tillgÄng till handlingar pÄ sammanlagt 125 sidor. Kongressens utredare försöker fÄ fram vittnesmÄl om vad Trump visste om planerna pÄ att storma kongressen innan sÄ skedde, samt vilka ÄtgÀrder han vidtog under tiden.

Trump krĂ€ver alltsĂ„ att domstolen ogiltigförklarar dokumentförfrĂ„gningarna, vilket skulle göra att USA:s riksarkiv inte fĂ„r lĂ€mna ut materialet. Även om hans försök misslyckas lĂ€r stĂ€mningen fördröja offentliggörandet med flera mĂ„nader.

Bakgrund: Attacken mot USA:s kongress

Den 6 januari samlades USA:s kongressledamöter i Kapitolium för att rÀkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och nÀsta president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhÀngare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll pÄ temat "RÀdda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina pÄstÄenden om systematiskt valfusk och pÄstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhÀngare att gÄ till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land lÀngre", sade den dÄvarande presidenten.

De gjorde som han sa. Protesterna övergick till vÄld nÀr hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig sÄ lÄngt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och sÄvÀl senatorer som representanthusledamöter fick sÀttas i sÀkerhet.

Fem mÀnniskor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrÀttsÄtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. RÀttegÄngen hölls i senaten i februari, efter att Trump avgÄtt, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fÀllande dom vilket inte nÄdde upp till den tvÄ tredjedelsmajoritet som krÀvs för att belÀgga skuld i ett riksrÀttsÀrende.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!