Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

HD signalerar vÀndning om Texas abortlag

I tre timmar lyssnade USA:s Högsta domstol pÄ argument i frÄgan om Texas extremt tuffa abortlag. Enligt amerikanska medier signalerade en majoritet av domarna att den ovanligt utformade lagen ska kunna överklagas och sÀttas pÄ paus av HD, enligt amerikanska medier.

Demonstration mot abortlagen i Texas. Arkivbild.

Demonstration mot abortlagen i Texas. Arkivbild.

Foto: Melissa Phillip/AP/TT

USA2021-11-01 08:07

Domstolen ska inte att ta stÀllning i sjÀlva sakfrÄgan, det vill sÀga om den kontroversiella abortlagen Àr grundlagsvidrig. I stÀllet ska den övervÀga procedurfrÄgor, som huruvida Texaslagen ens kan överklagas och om det stÄr i HD:s makt att sÀtta den pÄ paus, enligt amerikanska medier.

NĂ€r lagen trĂ€dde i kraft den 1 september röstade fem av nio domare i HD för att den skulle tillĂ„tas. Men tvĂ„ av dem som röstade för lagen – de konservativa domarna Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett – signalerade enligt amerikanska medier en Ă€ndrad instĂ€llning under mĂ„ndagens tre timmar lĂ„nga sejour.

– Man har utnyttjat ett kryphĂ„l hĂ€r, sade Kavanaugh och tillade att det Ă€r domstolens uppgift att bedöma "om kryphĂ„let ska stĂ€ngas".

Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett utsÄgs bÄda av expresidenten Donald Trump.

Upp till privatpersoner

Tveksamheterna har uppstĂ„tt eftersom lagen Ă€r skriven pĂ„ ett mycket utstuderat sĂ€tt. Förbudet mot abort efter det att ett hjĂ€rtslag kan höras – vilket vanligtvis Ă€r runt vecka sex dĂ„ fĂ„ kvinnor ens vet att de Ă€r gravida – ska nĂ€mligen inte kontrolleras av delstaten. I stĂ€llet Ă€r det upp till allmĂ€nheten att stĂ€mma den som utför en abort eller hjĂ€lper till med det – ett agerande som kan leda till en belöning pĂ„ motsvarande 85 000 kronor.

Och eftersom det inte Àr staten som ser till att bestÀmmelsen efterlevs har det varit tveksamt om staten kan stÀmmas, skriver bland andra nyhetsbyrÄn AP.

Att mÄndagens muntliga argumentation frÀmst rör lagens utformande har inte hindrat parterna frÄn att vÀssa sina mest kÀnsloladdade argument. De tvÄ överklagandena har lÀmnats in av USA:s federala justitiedepartement samt av en grupp kliniker som utför aborter. Bland dem finns organisationen Planned Parenthood, som sÀnt ett 30 sidor lÄngt dokument till domstolen med vittnesmÄl frÄn kvinnor och lÀkare som pÄverkas av lagen i Texas. En tolvÄrig flicka, som nu inte tillÄts abort, tas upp som ett exempel pÄ hur kvinnor drabbas.

Lagen medger inte undantag för vÄldtÀkt eller incest. MÄnga abortkliniker i delstaten har stÀngt av rÀdsla för domstolsprocesser.

FörÀndrad instÀllning?

HD, som har nio ledamöter varav sex konservativa, kan komma med sin syn pĂ„ frĂ„gan nĂ€r helst efter att de muntliga argumenten hörts pĂ„ mĂ„ndagen – men det kan ocksĂ„ dröja veckor, enligt AP.

Att domstolen tar upp fallet tvÄ mÄnader efter att den vÀgrade blockera lagen kan vara ett tecken pÄ att nÄgot förÀndrats, enligt bedömare. Domstolen har ocksÄ historiskt lÄga opinionssiffror, enbart 40 procent tycker att den gör ett bra jobb, noterar nyhetskanalen CNN.

Vita huset och justitiedepartementet hÀvdar att abortlagen strider mot den grundlagsskyddade rÀtten till privatliv. Just detta slogs fast i en tidigare prejudicerande dom om abort i Högsta domstolen 1973, kallad "Roe mot Wade".

Den 1 december kommer ytterligare ett fall av abortlagstiftning upp i Högsta domstolen, sedan Mississippis abortgrÀns pÄ 15 veckor ifrÄgasatts.

Fakta: Högsta domstolen i USA

Högsta domstolen har sitt sÀte i USA:s huvudstad Washington DC. Den inrÀttades 1789 och Àr den dömande makt som ska balansera den verkstÀllande (presidentÀmbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar Àr i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 och ratificerades 1788 samt dess 27 tillÀgg. Bland tillÀggen finns den sÄ kallade Bill of Rights (de tio första tillÀggen) som ratificerades 1791.

Domstolen ska ha nio medlemmar som utses av presidenten pÄ livstid. De kan dock pensionera sig pÄ egen begÀran samt i teorin avsÀttas genom riksrÀtt. Domarna mÄste godkÀnnas av en majoritet av senatens medlemmar.

NÀr man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man frÀmst i synen pÄ grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhÄllanden fÄr spela in. En president har genom sina nomineringar stor chans att pÄverka om domstolen fÄr liberal eller konservativ tyngd.

Den republikanske expresidenten Donald Trump nominerade och fick igenom tre konservativa domare: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett vilket innebÀr att sex av de nio sittande domarna anses vara konservativa. Den sittande demokratiske presidenten Joe Biden har Ànnu inte haft möjlighet att nominera nÄgon HD-domare.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!