Det var i måndags morse som Lindsy Doan skulle köra sin son Kyle till förskolan i lilla San Miguel, mitt emellan San Francisco och Los Angeles. Som alltid denna blöta vinter var San Marcos Road översvämmad, men hon hade låtit bilen vada genom vattnet så sent som dagen innan utan problem.
Nu var det dock annorlunda. Den två ton tunga Chevrolet Traversen förlorade fästet och trycktes upp mot ett träd, berättar hon för nyhetsbyrån AP.
– Det är okej, mamma, försökte 5-årige Kyle lugna från baksätet.
– Ta det lugnt bara.
Bara skorna hittade
Men vattnet började forsa in i fordonet. Med sonen i vad hon trodde var ett stadigt grepp tog Lindsy sig ut. Mamman försökte få fäste runt det stadiga trädet, men underskattade vattnets kraft. Strömvirvlarna drog runt den lille pojken till andra sidan stammen – och slet hans hand ur Lindsys.
Kyle försvann i vattenmassorna. Trots intensivt sökande är det enda spår som hittats hans blågrå Nike-skor.
Han är ett av en växande rad offer i de vinterstormar som skoningslöst nu slår in över USA-delstaten. Bara sedan slutet av december räknar Michael Anderson, klimatolog vid vattenmyndigheten DWR, till sju stycken. Och två till på väg.
– Utmaningen är att då är vi uppe i nummer åtta och nio i en serie, och den kumulativa effekten blir större än stormarna skulle ha fått enskilt, säger Anderson till AP.
Ett exempel är alla träd som nu faller ovanligt lätt, och därmed utgör en växande säkerhetsrisk.
Som en tvättsvamp
– Jorden fungerar ungefär som en tvättsvamp, det kommer en gräns när den inte har plats för mer vatten. Då får träden nästan flytkraft i jordytan, och står väldigt lösa, säger Remy Hummer, en av de arborister som deltar i en dygnet runt-insats för att röja träd i och runt San Francisco.
– När starka vindar slår till får vi "trädkollapser", stora träd förlorar rotfästet och trillar.
Ett mått på hur mycket nederbörd som har kommit är att skidorten Palisades Tahoe i norra Kalifornien i veckan rapporterade uppemot 8 meter snö hittills under den nyligen inledda säsongen. Tidvis har liftarna inte kunnat startas på morgnarna eftersom de helt enkelt begravts i de massiva mängder snö som kommit under natten.
Men det är längre söderut, där nederbörden kommer som regn, som konsekvenserna blir svåra på riktigt. Över hälften av Kaliforniens 58 counties har utropat katastrofläge, och att röja upp efter ovädren kan kosta över en miljard dollar, enligt delstatsmyndigheten Office of Emergency Services.
Droppe i hinken
Å andra sidan kan inte ens rekordregnen rå på Kaliforniens sedan tidigare pågående extremväderkris: 97 procent av delstaten lider av torka, enligt kartläggningen Drought Monitor. Den har byggts upp under minst två decennier.
– I den stora bilden är denna serie stormar egentligen bara en droppe nere i hinken, säger Jeannie Jones vid DWR.
Det lynniga vädret förutspås bli allt värre så länge vi människor inte förmår att radikalt minska vår användning av kol, bensin och andra fossila bränslen. Som en av de mest utsatta delstaterna har Kalifornien en ledande roll för grön energi i USA, och hamnade ofta i konflikt med den kol- och oljevänlige presidenten Donald Trump under dennes styre 2017–2021.
"Tänk om"
Men för Kyle Doans mamma kommer alla eventuella lösningar för sent.
– Jag har nått punkten då det känns som att jag har slut på tårar, sade Lindsy Doan till AP då sökandet pågått i tre dagar.
Hon vet att hon inte ska förebrå sig själv, men har svårt att släppa tankarna.
– Tänk, tänk om jag hade vänt och bara kört åt andra hållet?
– Tänk om jag sagt: Vet du vad, vi tar en annan väg i dag? Jag vet inte när jag kan bli av med de tankarna.