I sitt nyårstal den 1 januari 2020 sade statsminister Mette Frederiksen (S) att "fler utsatta barn måste få ett nytt hem och de ska få det snabbare än i dag". Resultatet lät inte vänta på sig.
Från att ha tvångsomhändertagit ett till tre nyfödda barn per år för bortadoption, har det skett en explosionsartad utveckling. 30 barn tvångsomhändertogs under 2020 och 29 barn under 2021. Utvecklingen har väckt uppmärksamhet i Danmark.
Det här är inte första gången danska politiker försökt förenkla för tvångsomhändertaganden. Det gjordes lagändringar både 2009 och 2015, men de fick inte önskad effekt.
– Det har funnits ett attitydmotstånd i systemet mot att avskilja barn från sina föräldrar. Siffrorna tyder på att den inställningen håller på att förändras, säger lektor Hanne Hartoft på juridiska institutet på Ålborgs universitet till Kristeligt Dagblad.
Nytt lagförslag bakom
Våren 2021 ställde sig alla politiska partier, utom ett, bakom överenskommelsen "Børnene Først" som innebär omfattande förändringar av de lagar som gäller barn och ungdomar. Utöver att underlätta adoptioner ska det bland annat satsas på mer rådgivning till föräldrar och barnets rätt ska stärkas. Lagförändringarna förväntas inte bli fullt genomförda förrän under 2023, men social- och äldreminister Astrid Krag (S) är tillfreds med de processer som arbetet med lagförslaget och statsministerns uttalande satt i gång.
– Jag är nöjd med att man gör det som är rätt för barnet och tar till de åtgärder som behövs, säger Astrid Krag i en intervju med Danmarks radio.
Nätverk motarbetar
Men alla är inte lika nöjda. Nätmagasinet Zetland berättar att det startats ett nätverk som smugglar gravida kvinnor som hotas av tvångsadoption ut ur Danmark till länder som Tyskland, Sverige och Polen. Zetland säger sig ha belägg för att minst sju kvinnor fått hjälp av nätverket och att elva familjer med placeringsbeslut lämnat Danmark på andra vägar. En talesperson för det löst sammansatta nätverket motiverar deras arbete med att de "inte vill låta systemet vinna" och att "staten gått för långt".
– Jag tycker inte alltid att de danska myndigheterna hjälper till på rätt sätt, säger Lars Christensen från nätverket i en intervju med Danmarks radio.
Astrid Krag har kritiserat nätverkets arbete men Lars Christensen tar lätt på kritiken.
– Det är inte så att jag bara tar en kvinna och flyttar henne till Tyskland. Kvinnan kontaktar de tyska myndigheterna, och vem säger att de borde vara sämre på att hjälpa till än myndigheterna i Danmark, säger han retoriskt till Danmarks radio.
Men Krag köper inte den argumentationen.
– Jag är djupt oroad över att de här parallella verkligheterna kan frodas. Det är några väldigt, väldigt utsatta människor som råkar illa ut, och värst av allt några ofödda barn som kommer att betala ett jättehögt pris, säger Astrid Krag.
Socialstyrelsen i Sverige för ingen statistik över hur många barn som tvångsomhändertas vid födseln, utan statistik förs bara över olika insatser för barn i kategorin 0-3 år. Enligt de experter TT varit i kontakt med är det dock mycket ovanligt med tvångsomhändertaganden vid födseln.