TT: Vad hÀnder nu sedan den indiska mÄnsonden landat vid mÄnens sydpol?
ââDen kommer bara att klara sig ungefĂ€r 14 dagar, eftersom den inte klarar av kylan och mörkret. Den har med sig en liten bil med instrument. Rymdbilen vĂ€ger bara 26 kilo och kan inte köra mer Ă€n 500 meter, men den ska undersöka om det finns vattenis pĂ„ mĂ„nen och Ă€ven dra vissa slutsatser om mĂ„nens atmosfĂ€r, om det funnits nĂ„gon.
TT: Hur viktigt Àr det för Indien att nu vara först vid sydpolen?
ââDet kan vara kul att vara först med det. Det Ă€r nĂ„got som man inte har gjort tidigare. I den hĂ€r branschen finns det trender. RĂ€tt vad det Ă€r blir nĂ„got möjligt att göra och intressant.
TT: Varför vill man landa just vid mÄnens sydpol?
ââDet Ă€r intressant eftersom man hoppas kunna upprĂ€tta en bas dĂ€r. Det finns en djup krater och i kraterns botten Ă€r det jĂ€mt skugga. Det lĂ€r finnas is av vatten dĂ€r. Om man ska ha nĂ„gon form av bosĂ€ttning pĂ„ mĂ„nen sĂ„ behöver man vatten. Det Ă€r dĂ€rför det Ă€r sĂ„ stort intresse för det omrĂ„det.
"En skönhetstÀvling"
TT: Vad vill man undersöka nÀr det gÀller fruset vatten?
ââDet var inte förrĂ€n för 30 Ă„r sedan som man började kĂ€nna sig sĂ€ker pĂ„ att det fanns vatten pĂ„ mĂ„nen. Genom fjĂ€rrmetoder har man kunnat konstatera att det finns. Men i vilken form finns det? Hur ser det ut? Det Ă€r en sak att undersöka det med optiska instrument frĂ„n omloppsbanan och dra slutsatser och en annan sak att komma i nĂ€rheten. Det hĂ€r Ă€r en början pĂ„ den anstrĂ€ngningen.
TT: Varför vill man pÄ sikt upprÀtta en bosÀttning pÄ mÄnen?
ââDet Ă€r ett tekniskt, samhĂ€llsvetenskapligt experiment kan man sĂ€ga. Att lĂ€ra sig att bygga en bosĂ€ttning pĂ„ en annan himlakropp Ă€r en sĂ„dan dĂ€r fascinerande tanke som har figurerat i science fiction i evigheter. Det Ă€r fantasieggande.
TT: Ryssland försökte nÄ sydpolen och kraschlandade för bara nÄgra dagar sedan. Nu har Indien lyckats landa dÀr. Kan man kalla det hÀr för en ny rymdkapplöpning?
ââDet Ă€r ingen kapplöpning som det var pĂ„ 60-talet, dĂ„ det gĂ€llde att i vĂ€rldsopinionens ögon visa vilket samhĂ€llssystem som var det överlĂ€gsna. Det hĂ€r Ă€r mer en skönhetstĂ€vling. LĂ€nderna som har gett sig in i det hĂ€r har ambitioner att vara framstĂ„ende inom vetenskap och teknik. Det Ă€r ett sĂ€tt att visa upp landets förmĂ„ga.
"Tydligt och dramatiskt"
TT: Att Rysslands mÄnsond Luna 25 hamnade ur kurs och kraschlandade. Hur stort nederlag var det för Ryssland?
ââEfter Sovjetunionens fall hamnade den ryska rymdbranschen i bakvattnet, med ont om pengar och dĂ„ligt politiskt stöd. Yngre personer sökte sig inte dit, det var dĂ„ligt betalt ocksĂ„. De ryska rymdföretagen led en stor förlust av teknisk förmĂ„ga nĂ€r den Ă€ldre generationen gick i pension. Luna 25 var ett försök att göra comeback och var tĂ€nkt som en prestigegrej.
TT: Men vad Ă€r egentligen tjusningen med mĂ„nen â varför vill sĂ„ mĂ„nga lĂ€nder och företag dit just nu?
ââDet Ă€r ett spĂ€nnande rymdprojekt som ger mycket uppmĂ€rksamhet och som Ă€r gripbart Ă€ven för lite mindre lĂ€nder och organisationer som inte behöver en hel stats uppbackning.
ââAtt landa pĂ„ en annan himlakropp Ă€r tydligt och dramatiskt. Det Ă€r precis vad som behövs för att entusiasmera mĂ€nniskor att ge sig in i forskning och teknik.
TT: Ingen har satt sin fot pÄ mÄnen sedan 1972. NÀr kan det bli verklighet igen?
ââDet finns egentligen bara tvĂ„ lĂ€nder som har möjlighet att Ă„stadkomma det: USA och Kina. Amerikanarna förlitar sig tydligt pĂ„ Elon Musks stora Starship som utvecklas i Texas och som gjorde en misslyckad start i vĂ„ras. Den officiella tidsplanen Ă€r 2025, men det Ă€r en optimistisk tidsplan.
ââI Kina finns en raket som kallas "LĂ„nga marschen 9" och som troligtvis kommer att skickas upp frĂ„n en ny raketbas pĂ„ den stora ön Hainan söder om Kina. Kineserna har en egen tidsplan och tĂ€vlar inte. Men jag skulle gissa att det ligger nĂ€rmare 2030 Ă€n 2025.