Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

UD uppmanar svenskar att lÀmna Myanmar

Efter helgens blodiga facit med minst 120 dödade demonstranter uppmanar UD svenskar som befinner sig i Myanmar att lÀmna landet. Trots de mÄnga dödsoffren ÄtervÀnde tusentals aktivister till Myanmars gator pÄ mÄndagen för att protestera mot militÀrstyret. Minst fem mÀnniskor rapporteras ha blivit dödade under dagen.

Protester i Myanmars största stad Rangoon under söndagen.

Protester i Myanmars största stad Rangoon under söndagen.

Foto: AP/TT

Religion och tro2021-03-29 05:31

Sedan tidigare har UD avrÄtt svenskar frÄn att resa till Myanmar, men nu skÀrps uppmaningen till svenska medborgare som befinner sig i landet att ta sig dÀrifrÄn.

OmvÀrlden fördömer kraftfullt militÀrjuntans vÄld.

I storstaden Rangoon rapporteras minst fem mÀnniskor ha dödats av militÀren under mÄndagen. En av de dödade uppges vara en man i tjugoÄrsÄldern, som sköts ihjÀl nÀr sÀkerhetsstyrkor öppnade eld mot demonstranter.

– Han sköts i huvudet, sĂ€ger vittnet Thiha Soe till nyhetsbyrĂ„n Reuters.

– De sköt pĂ„ alla pĂ„ gatan, till och med ett team frĂ„n Röda Korset.

Handelsavtal sÀgs upp

Varken polisen eller militÀrjuntan vill kommentera oroligheterna och Röda Korset uppger för Reuters att man undersöker vad som intrÀffat.

PÄ mÄndagen kom ocksÄ besked frÄn USA att man avbryter sitt handelsavtal med Myanmar med anledning av militÀrjuntans vÄld mot demonstranterna.

"USA fördömer det brutala vÄldet mot civila. Dödandet av fredliga demonstranter, sjukvÄrdspersonal och barn har chockat omvÀrlden", meddelar USA:s handelsrepresentant Katherine Tai skriftligen.

"Helt fruktansvÀrt"

Demonstrationer rapporteras Àven ha Àgt rum i flera andra stÀder under mÄndagen. Demokratiaktivisterna uppmanar vÀpnade minoritetsstyrkor i olika delar av landet att stÀlla sig bakom kampen mot vad de kallar militÀrstyrets förtryck. Den har pÄgÄtt sedan Myanmars civila ledare Aung San Suu Kyu störtades i en kupp den 1 februari.

Parallellt rullar fördömanden in frÄn omvÀrlden efter helgens vÄld, dÀr minst 120 personer dödades av sÀkerhetsstyrkor.

– Helt fruktansvĂ€rt, sĂ€ger USA:s president Joe Biden om militĂ€rens vĂ„ld.

Lördagen blev den enskilt blodigaste dagen i Myanmar sedan militÀren grep makten. SÀkerhetsstyrkor sköt ihjÀl minst 114 civila, inklusive flera barn, i samband med protester pÄ ett 40-tal orter.

Söndagen var en dag av sorgearbete och mÄnga begravningar, men Àven nya demonstrationer. I landets största stad Rangoon rapporterade hjÀlparbetare om sammandrabbningar mellan de protesterande och militÀren och att en 16-Ärig pojke förlorat en hand nÀr han försökte kasta tillbaka en granat militÀren kastat mot demonstranterna.

Den regimkritiska aktivistgruppen AAPP uppger att minst 13 mÀnniskor dödades under dagen.

– Det Ă€r helt fruktansvĂ€rt och baserat pĂ„ de rapporter jag fĂ„r sĂ„ har en vĂ€ldig massa mĂ€nniskor dödats helt utan anledning, sade USA:s president Joe Biden i Delaware pĂ„ söndagen.

Hans ord kom nÀstan samtidigt som EU pÄ nytt fördömde det dödliga vÄldet i Myanmar som "oacceptabelt".

"Myanmars militÀr gjorde gÄrdagen (lördagen) till en dag av skrÀck och skam", sÀger EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett skriftligt uttalande.

Tusentals gripna

BÄde USA och EU har tidigare fördömt militÀrens brutalitet.

Efter militĂ€rkuppen har minst 460 personer dödats i sammandrabbningar med landets vĂ€pnade styrkor och över 2 400 gripits, uppger AAPP.

Fakta: Myanmar

Myanmar (Burma) ligger i Sydostasien och grÀnsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning pÄ nÀrmare 54 miljoner, enligt berÀkningar frÄn 2018.

Landet koloniserades pÄ 1800-talet av Storbritannien. Under andra vÀrldskriget ockuperades landet av Japan innan det blev sjÀlvstÀndigt 1948. MilitÀren tog makten 1962 och styrde envÀldigt fram till 2010, dÄ en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi fÄr enligt författningen inte bli president och har formellt haft en sÀrskilt inrÀttad post som nationell rÄdgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.

MilitÀren har enligt författningen haft en fjÀrdedel av platserna i parlamentets bÀgge kamrar. De platserna tillsÀtts av överbefÀlhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp, men hon har under sin tid i regeringsstÀllning kritiserats hÄrt för att inte stoppa militÀrens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, dÀribland Aung San Suu Kyi, gripits. MilitÀren annonserade kort dÀrefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hÄllits nÀstan dagligen.

KĂ€llor: NE, UI/Landguiden, AFP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!