"Brotten som begÄtts mot dem av militÀren Àr oacceptabla och förfÀrliga", skriver en anvÀndare pÄ Twitter under hashtaggen #WhatsHappeningInMyanmar.
Han syftar pÄ den muslimska minoriteten rohingya, vars medlemmar under mÄnga Är dödats och jagats pÄ flykt av Myanmars militÀr.
Twittraren Àr inte ensam. "Nu förstÄr jag till fullo hur smÀrtsamt det mÄste ha varit och Àr att behandlas som en betydelselös del av vÄrt land", skriver en annan person.
MilitÀrkuppen i Myanmar har fÄtt landets majoritet, burmanerna, att öppna ögonen för det förtryck som lÀnge skett av etniska minoriteter.
PÄverkade av propaganda
Myanmars etniska sprickor gÄr lÄng tillbaka. I samband med att kolonialmakten Storbritannien lÀmnade landet 1948 gick ledarna för de olika etniska omrÄdena med pÄ att bilda nation med majoritetsbefolkningen mot att man skulle skapa en federal stat. Men överenskommelsen hölls inte, i stÀllet tillsattes ledarna för de etniska staterna av regeringen i huvudstaden.
I princip sedan dess har strider pĂ„gĂ„tt mellan etniska armĂ©er och militĂ€ren. Uppblossande inbördeskrig utan lösning har slitit sönder Myanmar inifrĂ„n och fick ett crescendo i övergreppen mot rohingyerna â som av FN utreds som misstĂ€nkt folkmord.
Under de tidigare militÀrjuntorna och fram till helt nyligen har unga inte heller kunnat fÄ nÄgon högre politisk utbildning inom landet, pÄpekar Jenny Hedström, som undervisar i krigsvetenskap pÄ Försvarshögskolan i Stockholm och har en lÄng bakgrund i forskning om Myanmar.
I grundskolan har man fÄtt lÀra sig om burmanernas överhöghet och propaganda pÄ samma tema har genomsyrat samhÀllet och de hÄrt kontrollerade medierna och slagit rot i befolkningen.
ââDĂ„ Ă€r det inte sĂ„ konstigt att man som ung inte fĂ„tt rĂ€tt bild av verkligheten, sĂ€ger Jenny Hedström.
Bett om ursÀkt
I ljuset av historien Àr vad som sker nu verkligen anmÀrkningsvÀrt, anser Hedström. Inte nog med att mÀnniskor frÄn alla samhÀllsklasser samlats i proteströrelsen mot militÀrkuppen för tvÄ mÄnader sedan. Kuppen tycks ocksÄ ha blivit en enande kraft över de etniska klyftorna.
ââDet har vi inte sett förut.
Till och med de unga burmanerna sjÀlva kallar det ett politiskt uppvaknande. MilitÀren som nu beskjuter dem pÄ gatorna i storstÀder som Rangoon och Mandalay Àr samma militÀr som drivit hundratusentals rohingyer pÄ flykt. Nu förstÄr man hur de etniska grupperna haft det, nÀr man sjÀlva angrips, enligt Jenny Hedström.
ââMĂ€nniskor har till och med gĂ„tt ut och bett om ursĂ€kt för att de inte förstĂ„tt tidigare. Det vĂ€xer en solidaritet över etniciteter, bland vanlig urban medelklass. Det Ă€r hoppfullt.
En gemensam fiende driver inte bara vanligt folk nĂ€rmare varandra. Ăven de etniska armĂ©erna har stĂ€llt sig bakom rörelsen, vilket inte skett vid tidigare protester mot militĂ€ren.
Federal armé
Det exilparlament, Àven kallad exilregering, som bildats efter militÀrkuppen av representanter ur parlamentet meddelade i veckan att man vill avskaffa Myanmars grundlag och ersÀtta den med en ny. I den nuvarande grundlagen har militÀren stark makt. I exilparlamentets version skapas en federal stat och en federal armé.
Idén om en federal armé har funnits i mÄnga Är men i och med kuppen Àr den Àn mer aktuell, sÀger Jenny Hedström.
ââDe etniska armĂ©erna har inte officiellt Ă€nnu sagt att de kan tĂ€nka sig att vara med i en federal armĂ©, men de har sagt att de Ă€r beredda att skydda demonstranterna med vĂ€pnat vĂ„ld och i solidaritet om sĂ„ krĂ€vs.
Det Àr bÄde spÀnnande och oroande, tycker Jenny Hedström. MilitÀren skulle kunna utmattas av en stark, sammanhÄllen befolkning.
ââMen det kan ocksĂ„ leda till ett enormt inbördeskrig som gör att Myanmar fallerar.