Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Etniska fiender enas av Myanmarkupp

Före militÀrkuppen protesterade fÄ ur Myanmars etniska majoritet mot militÀrens vÀlkÀnda övergrepp mot minoriteter, som rohingya. Men nÀr man nu fÄtt en gemensam fiende anas en vÀndning i de flera decennier lÄnga, etniska fejderna. PÄ sociala medier ber unga burmaner rohingyer om ursÀkt.

Demonstranter stöttar idén om en federal armé under en protest i Yangon onsdags.

Demonstranter stöttar idén om en federal armé under en protest i Yangon onsdags.

Foto: AP/TT

Politik2021-04-03 11:57

"Brotten som begÄtts mot dem av militÀren Àr oacceptabla och förfÀrliga", skriver en anvÀndare pÄ Twitter under hashtaggen #WhatsHappeningInMyanmar.

Han syftar pÄ den muslimska minoriteten rohingya, vars medlemmar under mÄnga Är dödats och jagats pÄ flykt av Myanmars militÀr.

Twittraren Àr inte ensam. "Nu förstÄr jag till fullo hur smÀrtsamt det mÄste ha varit och Àr att behandlas som en betydelselös del av vÄrt land", skriver en annan person.

MilitÀrkuppen i Myanmar har fÄtt landets majoritet, burmanerna, att öppna ögonen för det förtryck som lÀnge skett av etniska minoriteter.

PÄverkade av propaganda

Myanmars etniska sprickor gÄr lÄng tillbaka. I samband med att kolonialmakten Storbritannien lÀmnade landet 1948 gick ledarna för de olika etniska omrÄdena med pÄ att bilda nation med majoritetsbefolkningen mot att man skulle skapa en federal stat. Men överenskommelsen hölls inte, i stÀllet tillsattes ledarna för de etniska staterna av regeringen i huvudstaden.

I princip sedan dess har strider pĂ„gĂ„tt mellan etniska armĂ©er och militĂ€ren. Uppblossande inbördeskrig utan lösning har slitit sönder Myanmar inifrĂ„n och fick ett crescendo i övergreppen mot rohingyerna – som av FN utreds som misstĂ€nkt folkmord.

Under de tidigare militÀrjuntorna och fram till helt nyligen har unga inte heller kunnat fÄ nÄgon högre politisk utbildning inom landet, pÄpekar Jenny Hedström, som undervisar i krigsvetenskap pÄ Försvarshögskolan i Stockholm och har en lÄng bakgrund i forskning om Myanmar.

I grundskolan har man fÄtt lÀra sig om burmanernas överhöghet och propaganda pÄ samma tema har genomsyrat samhÀllet och de hÄrt kontrollerade medierna och slagit rot i befolkningen.

– DĂ„ Ă€r det inte sĂ„ konstigt att man som ung inte fĂ„tt rĂ€tt bild av verkligheten, sĂ€ger Jenny Hedström.

Bett om ursÀkt

I ljuset av historien Àr vad som sker nu verkligen anmÀrkningsvÀrt, anser Hedström. Inte nog med att mÀnniskor frÄn alla samhÀllsklasser samlats i proteströrelsen mot militÀrkuppen för tvÄ mÄnader sedan. Kuppen tycks ocksÄ ha blivit en enande kraft över de etniska klyftorna.

– Det har vi inte sett förut.

Till och med de unga burmanerna sjÀlva kallar det ett politiskt uppvaknande. MilitÀren som nu beskjuter dem pÄ gatorna i storstÀder som Rangoon och Mandalay Àr samma militÀr som drivit hundratusentals rohingyer pÄ flykt. Nu förstÄr man hur de etniska grupperna haft det, nÀr man sjÀlva angrips, enligt Jenny Hedström.

– MĂ€nniskor har till och med gĂ„tt ut och bett om ursĂ€kt för att de inte förstĂ„tt tidigare. Det vĂ€xer en solidaritet över etniciteter, bland vanlig urban medelklass. Det Ă€r hoppfullt.

En gemensam fiende driver inte bara vanligt folk nĂ€rmare varandra. Även de etniska armĂ©erna har stĂ€llt sig bakom rörelsen, vilket inte skett vid tidigare protester mot militĂ€ren.

Federal armé

Det exilparlament, Àven kallad exilregering, som bildats efter militÀrkuppen av representanter ur parlamentet meddelade i veckan att man vill avskaffa Myanmars grundlag och ersÀtta den med en ny. I den nuvarande grundlagen har militÀren stark makt. I exilparlamentets version skapas en federal stat och en federal armé.

Idén om en federal armé har funnits i mÄnga Är men i och med kuppen Àr den Àn mer aktuell, sÀger Jenny Hedström.

– De etniska armĂ©erna har inte officiellt Ă€nnu sagt att de kan tĂ€nka sig att vara med i en federal armĂ©, men de har sagt att de Ă€r beredda att skydda demonstranterna med vĂ€pnat vĂ„ld och i solidaritet om sĂ„ krĂ€vs.

Det Àr bÄde spÀnnande och oroande, tycker Jenny Hedström. MilitÀren skulle kunna utmattas av en stark, sammanhÄllen befolkning.

– Men det kan ocksĂ„ leda till ett enormt inbördeskrig som gör att Myanmar fallerar.

Statskuppen i Myanmar - Detta har hÀnt

I november förra Äret hölls allmÀnna val i Myanmar. Regeringspartiet NLD (National League for Democracy), med nationalsymbolen Aung San Suu Kyi som ledare, vann Ànnu större Àn vid det förra valet 2015. NLD fick kring 80 procent av rösterna, medan militÀrens proxyparti USDP bara fick cirka 8 procent.

Den 1 februari i Är nÀr det nyvalda parlamentet skulle börja sitt arbete meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, dÀribland Aung San Suu Kyi, gripits. MilitÀren annonserade kort dÀrefter att den tagit över makten i landet genom att utlysa nödlÀge. MilitÀren motiverade sitt agerande med att valet inte gÄtt rÀtt till och uppgav att de Àmnade behÄlla makten fram till ett nyval.

Sedan dess har protester hÄllits nÀstan dagligen och breda strejker har lamslagit samhÀllet. I slutet av mars var siffran över antalet mÀnniskor som dödats i protesterna uppe i över 520, varav en del Àr barn.

Exilregeringen/exilparlamentet, kallad CRPH som stÄr för Committee Representing Pyidaungsu Hluttaw (namnet pÄ Myanmars parlament) uppges befinna sig pÄ olika platser.

Myanmar var en militÀrdiktatur mellan 1962 och 2011. DÄ startade en demokratiseringsprocess, som dock gjort mÄnga besvikna.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!