Redan 2006 slog Natos försvarsministrar fast riktlinjer om att alla medlemsländer borde satsa minst motsvarande två procent av sin BNP på försvaret. Åtta år senare följdes det upp av en uttalad strävan från ländernas stats- och regeringschefer om att alla ska nå upp till två procent till år 2024.
När ländernas ledare nu möts för toppmöte i Vilnius i sommar ska den strävan både stärkas och skyndas på.
– Jag kan inte gå händelserna i förväg men jag är övertygad om att det blir ett mycket starkare åtagande och heller inte i ett tioårsperspektiv som vi gjorde senast, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på sin presskonferens efter veckans försvarsministermöte, där Vilniusträffen har förberetts.
Tanken är att två procent på försvaret framöver ska vara ett "golv" som alla Natoländer måste nå upp till. Å andra sidan talas inte om hur man ska förmå eventuellt motsträviga länder att satsa så mycket som Natoledningen vill.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) ser dock en bred vilja att göra tillräckligt.
– Min uppfattning är att det finns en mycket större medvetenhet om behovet av försvarsinvesteringar nu efter att kriget i Ukraina brutit ut. Min bedömning är också att Sverige kommer att behöva ligga över två procent av BNP och det har att göra med det kraftfullt försämrade säkerhetsläget, säger Jonson till den svenska presskåren på plats i Bryssel.