Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Misslyckade försök att utse Libanons president

För femte gången har Libanons splittrade parlament misslyckats med att välja en ny president. Tekniskt sett har landet ingen president sedan mandatet för den sittande presidenten Michel Aoun löpte ut i förra månaden.

Michel Aoun vinkar till anhängare under sitt sista tal som president den 30 oktober.

Michel Aoun vinkar till anhängare under sitt sista tal som president den 30 oktober.

Foto: Bilal Hussein/AP/TT

Libanon2022-11-10 12:57

Michel Moawad vann flest röster under torsdagens omröstning – 44 stycken – men är fortfarande långt ifrån de 86 som behövs för att säkra presidentposten.

Hans pappa René Moawad var på 1980-talet landets president i rekordkorta 17 dagar innan han dödades i ett bombattentat.

Libanons parlament är splittrat mellan anhängare och motståndare till den Iranstödda shiamuslimska Hizbollahmilisen. Ingen av sidorna har nått en klar majoritet.

Michel Aouns tillträde 2016 följde efter en över två år lång vakans i presidentpalatset. Då tog det 45 misslyckade försök innan parlamentsledamöterna kom överens.

Det nuvarande politiska vakuumet kommer i ett läge av allvarlig samhällskris i Libanon. Sedan 2018 har landet genomgått en proteströrelse som avsatt flera ministrar, en av de största explosionerna i världshistorien och en ekonomisk kris som Världsbanken benämner som en av de värsta i modern tid.

Fakta: Libanons statsskick

I Libanon delas makten upp efter religion.

1989 skrevs ett formellt avtal om maktfördelningen, som fastställer att presidenten ska vara kristen maronit, premiärministern sunnimuslim och parlamentets talman shiamuslim.

En mer informell maktfördelning baserad på religiös tillhörighet har däremot funnits i bruk ända sedan 1920-talet.

Det sekteristiska systemet kritiseras ofta för att motverka bildandet av tvärpolitiska partier över religionsgränserna och för att förstärka låsningar mellan folkgrupperna. Statens makt anses också vara svag i jämförelse med de olika religiösa gruppernas inflytande.

Många toppolitiker som i dag styr landet tillhörde miliser som stred under inbördeskrigen mellan 1975 och 1990. En amnesti efter krigen gjorde det möjligt för krigsherrarna att sadla om till politiker.

Källa: Landguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!