Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Spel för galleriet nÀr Syrien gÄr till val

Ett sargat folk gĂ„r till valurnorna. Men Syriens tredje parlamentsval efter krigsutbrottet 2011 Ă€r inget annat Ă€n ett spel för galleriet – president Bashar al-Assads fortsatta makt Ă€r redan sĂ€krad.

Damaskusbor röstar i det förra parlamentsvalet 2016, som slutade med att al-Assads parti och dess allierade vann en klar majoritet av platserna i parlamentet.

Damaskusbor röstar i det förra parlamentsvalet 2016, som slutade med att al-Assads parti och dess allierade vann en klar majoritet av platserna i parlamentet.

Foto: Hassan Ammar/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-07-19 07:25

I över 7 000 vallokaler pĂ„ regeringskontrollerat territorium har syrier under söndagen kunnat rösta. Valet, som skjutits upp tvĂ„ gĂ„nger pĂ„ grund av den pĂ„gĂ„ende coronapandemin, skulle frĂ„n början ha hĂ„llits i april.

I Damaskusförorten Douma trĂ€ngdes mĂ€nniskor vid en av vallokalerna nĂ€r de skulle lĂ€gga sin röst pĂ„ nĂ„gon av de 1 600 kandidaterna som stĂ€ller upp i valet om parlamentets 250 platser. Presidenten Bashar al-Assad vĂ€ntas inte tappa mark.

– Jag kom för att rösta för att vi vill leva i sĂ€kerhet och för att de höga priserna ska gĂ„ ner, sĂ€ger Zaid till nyhetsbyrĂ„n Reuters. Han hĂ€nvisar till de höga matpriser som gör livet svĂ„rt för mĂ„nga efter snart tio Ă„r av inbördeskrig.

Miljoner pÄ flykt

Det Àr ett stukat folk som gÄr till valurnorna. MÄnga saknar möjlighet att ens lÀgga sin röst.

Elva miljoner mĂ€nniskor – halva Syriens befolkning – befinner sig pĂ„ flykt. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har nĂ€stan hĂ€lften av dem flytt till andra lĂ€nder och kan inte rösta. Dessutom stĂ„r stora delar av landet utanför regimens kontroll, sĂ€ger Aron Lund, SyrienkĂ€nnare och analytiker vid den amerikanska tankesmedjan The Century Foundation.

– Internflyktingar kan rösta i en annan provins, men i rebellkontrollerade omrĂ„den kommer man inte att kunna rösta över huvud taget. I praktiken Ă€r det ett val organiserat av regeringen som en styrkedemonstration: att de fortfarande kan organisera val, att alla institutioner tuggar pĂ„ som de ska, att "vi kör pĂ„ som förut".

I 2016 Ärs parlamentsval vann president Bashar al-Assads Baathparti och dess allierade som vÀntat en klar majoritet av platserna i parlamentet. Valet, som av oppositionen kallades en "bluff", erkÀndes inte av FN och kritiserades hÄrt av omvÀrlden.

Inga fria val

Formellt gÄr parlamentsvalet till som ett helt vanligt val, sÀger Aron Lund. Men i praktiken handlar det syriska valet i mycket liten utstrÀckning om det som vanligen kÀnnetecknar demokratiska val: folkets vilja.

– Syrien Ă€r en mycket strikt diktatur, sĂ„ parlamentet har aldrig spelat nĂ„gon större roll och valen Ă€r inte heller fria. Genom lagar och olika typer av informella inskrĂ€nkningar hĂ„ller sĂ€kerhetstjĂ€nsten koll pĂ„ folket och försĂ€krar sig om en garanterad majoritet för al-Assads parti.

– Valet har inget att göra med vad folket tycker, sĂ€ger han.

Parlamentet, i Syrien kallat folkrĂ„det, anvĂ€nds av regeringen för att dra in makthavare, milisledare, viktiga affĂ€rsmĂ€n och klanledare i statsapparaten, sĂ€ger Lund. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt spelar parlamentet en politisk roll – men lagstiftningsarbetet och valet av ledamöter Ă€r inte demokratiskt utan hĂ„rt kontrollerat ovanifrĂ„n.

– Presidenten kan pĂ„ egen hand stifta lagar genom dekret. Parlamentet sammankallas mest för att diskutera lĂ€get i landet och för att uttala stöd för al-Assads politik.

"Marionettpartier"

Under inbördeskrigets andra Ă„r genomfördes en folkomröstning dĂ€r syrierna röstade fram en ny konstitution. GrundlagsĂ€ndringen medförde en övergĂ„ng till ett flerpartisystem som skulle ersĂ€tta Syriens halvsekellĂ„nga enpartistyre. Fint pĂ„ pappret – men inte mer Ă€n sĂ„, menar Aron Lund.

– I teorin kan syrierna rösta pĂ„ andra partier Ă€n al-Assads, men det Ă€r inget som kommer att pĂ„verka valet i nĂ„gon riktning. Parlamentet bestĂ„r av ett litet antal smĂ„ partier, allierade till al-Assads Baath-parti, som fungerar som en sorts marionettpartier.

Att fÄ vetskap om vad den syriska befolkningen egentligen tycker Àr sÄ gott som omöjligt.

– Det finns inga opinionsundersökningar och inga riktiga val. Redan före kriget slog man stenhĂ„rt mot fredlig opposition och demonstrationer, men nu talar vi om helt andra siffror. Det Ă€r uppenbart att mĂ„nga Ă€r motstĂ„ndare till al-Assad och att mĂ„nga stödjer honom, men vilken opinion som Ă€r störst gĂ„r inte att veta. Kriget har brutaliserat situationen helt och hĂ„llet.

NÀsta Är hÄller Syrien presidentval för första gÄngen sedan 2014. Att det skulle sluta med nÄgot annat Àn ytterligare sju Ärs mandatperiod för president Bashar al-Assad Àr mycket otroligt, sÀger Lund.

– Presidentvalet blir vĂ€l Ă€nnu mer teater Ă€n detta val.

Fakta: Kriget i Syrien

Konflikten i Syrien startade 2011 med ett uppror i form av fredliga protester, som övergick i ett regelrÀtt inbördeskrig.

Det finns inga officiella siffror över antalet döda i inbördeskriget. FN uppskattade 2016 att minst 400 000 mĂ€nniskor fĂ„tt sĂ€tt livet till. Enligt oppositionella Syriska mĂ€nniskorĂ€ttsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget frĂ„n Storbritannien, har fler Ă€n 580 000 mĂ€nniskoliv krĂ€vts,

Omkring elva miljoner mÀnniskor, runt hÀlften av landets befolkning, har drivits pÄ flykt. Merparten av dem Àr internflyktingar eller befinner sig i nÄgot av grannlÀnderna.

De flesta syriska flyktingarna bor i Libanon, Jordanien, Turkiet, Irak och Egypten. I Libanon Àr var fjÀrde invÄnare syrisk flykting.

Flera fredsinitiativ och försök till politisk process har sjösatts utan att lyckas. FN-sÀndebuden Kofi Annan, Lakhdar Brahimi och svensk-italienske Staffan de Mistura gav upp sina försök att medla. Den svÄra posten innehas nu av den norske diplomaten Geir Pedersen.

I december 2015 antog FN:s sÀkerhetsrÄd i enighet en resolution om en plan för fredsprocessen. DÀr förordas bland annat vapenvila, förhandlingar mellan oppositionella grupper och president Bashar al-Assads regim samt utarbetande av en ny författning.

Med Ären har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Militanta extremister har profiterat pÄ kaoset och vuxit sig starka, Àven om terrorrörelsen IS har tryckts tillbaka militÀrt.

Enligt FN lever runt 80 procent av Syriens befolkning under fattigdomsgrÀnsen.

KĂ€llor: FN, UNCHR och SOHR

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!