Resolutionen klubbades under torsdagen efter ett fyra dagar långt möte i Peking med den mäktiga centralkommittén där omkring 350 personer ur Kommunistpartiets politiska elit deltog.
Resolutionen ska enligt rapporter från den statliga nyhetsbyrån Nya Kina "ge den korrekta bilden av partiets historia" och "förena alla medborgare kring partiet och Xi Jinping".
Tillbakagång
Torbjörn Lodén, sinolog och chef för Stockholm China Center vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP), säger att landet är mitt uppe i en tillbakagång till det gamla och mer centraliserade Kina.
– Jag tror att den här resolutionen framför allt syftar till att stärka partiet och Xi Jinpings kontroll över det kinesiska samhället, säger han.
Efter den långvarige ledaren Mao Zedongs död 1976 genomfördes ett moderniseringsprogram i Kina, där kapitalistiska krafter fick mer svängrum och man släppte på kontrollen över kulturliv och ideologiska diskussioner. Det fick fart på Kina och hjälpte Kommunistpartiet att hålla fast vid makten, säger Torbjörn Lodén.
Centraliserar makten
Xi Jinping försöker ta tillbaka den kontroll man har släppt på, säger Torbjörn Lodén.
TT: Han centraliserar makten?
– Väldigt mycket. Man kan inte nog betona vilken förändring det här är. För dem som tänker som jag, och de flesta svenskar, innebär det här en tillbakagång till ett ålderdomligt och autokratiskt system.
Bakom kulisserna finns det en opposition som motsätter sig den här utvecklingen.
– Det pågår en intern kamp med väldigt skarpa motsättningar inom partiet. Resolutionen går ut på att verkligen legitimera Xi Jinping.
Men att de skulle utmana och stoppa Xi Jinping från omval vid partikongressen nästa år finns inte på kartan, säger Lodén.
– Så fungerar inte kinesisk politik.
Tredje gången
Det är blott tredje gången som en liknande resolution antas av partiet, som grundades 1921. Första gången, 1945, stärktes Mao Zedongs ledarposition mitt under brinnande inbördeskrig. Andra gången, 1981, kom resolutionen i samband med dåvarande ledaren Deng Xiaopings marknadsvänliga ekonomiska reformer.
Enligt Nya Kina är Mao omnämnd endast sju gånger i dokumentet, Deng fem gånger. Xi Jinping förekommer hela 17 gånger.
Torbjörn Lodén säger att den här förändringen innebär att Xi Jinping tillskrivs en position i höjd med Mao, som spenderade totalt 27 år vid makten i landet. Men han är inte övertygad om att Xi sitter så säkert vid makten som det framstår.
– Å ena sidan är han så stark att han kan få igenom en sådan här resolution, säger han.
– Å andra sidan tror jag att ett av skälen att han går så hårt fram för att han inser att det är så starka makter emot honom. Släpper han efter gör de sig av med honom.
2018 ändrade Kommunistpartiet i grundlagen, vilket gjorde det möjligt för presidenter att väljas om på obestämd tid. Tidigare begränsning var på två mandatperioder, vilket infördes för att öka stabiliteten i Kina efter Mao.