Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Fredspristagaren: "Jag bara skrattade"

I en vÀrld dÀr pressfriheten möts av "allt mer ogynnsamma förhÄllanden" vÀljer norska Nobelkommittén att prisa tvÄ aktivister. Journalisterna Maria Ressa frÄn Filippinerna och Dmitrij Muratov frÄn Ryssland fÄr Nobels fredspris.

Årets fredspristagare: journalisterna Dmitrij Muratov frĂ„n Ryssland och Maria Ressa frĂ„n Filippinerna.

Årets fredspristagare: journalisterna Dmitrij Muratov frĂ„n Ryssland och Maria Ressa frĂ„n Filippinerna.

Foto: Mikhail Metzel/Aaron Favila/AP/TT

Fredspriset2021-10-08 11:30

– Jag bara skrattar. Jag vĂ€ntade mig inte alls det hĂ€r. Det Ă€r helt galet, sĂ€ger Dmitrij Muratov, medgrundare av den ryska tidningen Novaja Gazeta, till Telegram-kanalen Podjom.

– Jag fick ett samtal frĂ„n Norge, men jag svarade inte för jag trodde inte att det var ett riktigt samtal. Men det hĂ€r Ă€r vad jag kan sĂ€ga: det hĂ€r priset Ă€r för rysk journalistik som de nu försöker tysta, sĂ€ger han med hĂ€nvisning till makten i Kreml.

Hans medpristagare Maria Ressa frÄn Filippinerna, som grundat nyhetssajten Rappler, Àr lika tagen.

– Jag Ă€r lite chockad, sade hon till norska TV2 nĂ„gra minuter efter tillkĂ€nnagivandet.

– Det Ă€r verkligen kĂ€nslosamt. Men jag Ă€r glad för mitt teams skull och vill tacka NobelkommittĂ©n för att de erkĂ€nner vad vi gĂ„r igenom.

Ger ny energi

Kort dessförinnan stod den norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen inför tv-kameror i Oslo och meddelade att Ressa och Muratov Àr Ärets mottagare av Nobels fredspris.

– De fĂ„r priset för sina insatser att skydda yttrandefrihet, som Ă€r en förutsĂ€ttning för demokrati och varaktig fred, sade Reiss-Andersen.

Maria Ressa Àr en av Filippinernas mest kÀnda föresprÄkare för yttrandefrihet. Hennes nyhetssajt Rappler har en kritisk hÄllning till president Rodrigo Duterte och har gjort mÄnga avslöjanden om korruption och övergrepp mot mÀnskliga rÀttigheter. Ressa sÀger till norska TV2 att priset ger henne ny energi i ambitionen att skapa ansvarsfull journalistik.

– Det har blivit mycket svĂ„rare med de sociala medierna, som lĂ€r ledare att utnyttja dess algoritmer för att bryta ned demokratin frĂ„n insidan.

Ressa, som Àr bÄde amerikansk och filippinsk medborgare, har genom Ären stÀllts inför Ätskilliga rÀttsliga anklagelser i Filippinerna, processer hon beskrivit som politiskt motiverade för att "trakassera och skrÀmma".

– Det bĂ€sta svaret Ă€r att fortsĂ€tta rapportera, sade hon i fjol efter att i domstol ha nekat till anklagelser om skattebrott.

Vill hjÀlpa kollegor

I Ryssland, dÀr pressfriheten Àr kraftigt begrÀnsad, ses Novaja Gazeta av mÄnga som flaggskeppet för fri journalistik. Dmitrij Muratov har lett arbetet dÀr i över 20 Är och pÄ tidningens nyhetssajt blev Nobelpriset snabbt en huvudnyhet. Men pristagaren sjÀlv var inte pÄ plats.

– Han Ă€r inte pĂ„ redaktionen i dag. . . SjĂ€lvklart vet vi att han har fĂ„tt priset, sĂ€ger vĂ€xeltelefonisten med lĂ€tt irritation i rösten nĂ€r TT ringer upp.

Via sociala medier berĂ€ttar dock en glad Dmitrij Muratov att han inte alls vĂ€ntat sig nĂ„got pris – men att han nu vill bistĂ„ kollegor.

– Vi kommer att försöka hjĂ€lpa alla som nu kategoriseras som utlĂ€ndska agenter, sĂ€ger han till Podjom med hĂ€nvisning till den ryska lagstiftning som gjort det Ă€nnu svĂ„rare för reportrar att verka i landet.

Sex kollegor dödade

Muratov vet vad han talar om. Genom Ären har inte mindre Àn sex medarbetare pÄ tidningen dödats. Det mest uppmÀrksammade mordet Àr sannolikt det pÄ Anna Politkovskaja, kÀnd för sin Kremlkritiska rapportering frÄn Tjetjenienkrigen, som sköts ihjÀl i hissen i sitt bostadshus för 15 Är sedan. Vid sidan av Politkovskaja har reportrarna Igor Domnikov, Jurij Sjtjekotjichin och Anastasia Baburova dödats liksom advokaterna Stanislav Markelov och Natalja Estemirova.

Enligt Novaja Gazetas twitter-konto kommer Muratov att skÀnka en del av sina prispengar till fonden Krug Dobra (Den goda cirkeln), som hjÀlper barn med allvarliga och ovanliga sjukdomar.

Putin gratulerade

Novaja Gazeta har gÄtt mÄnga hÄrda duster med maktens högkvarter Kreml. Att presidentkansliet ÀndÄ gratulerade fredspristagaren fick mÄnga att höja pÄ ögonbrynen.

– Vi kan gratulera Dmitrij Muratov. Han har ihĂ€rdigt arbetat i enlighet med sina egna ideal. Han Ă€r hĂ€ngiven. Han har talang. Han Ă€r modig, sade president Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov enligt AFP.

Före detta Sovjetledaren Michail Gorbatjov, som ocksÄ tagit emot Nobels fredspris, sÀger att Ärets pris Àr "goda nyheter" för vÀrldens journalistik.

– Det hĂ€r Ă€r goda nyheter, vĂ€ldigt goda nyheter, sĂ€ger han i ett uttalande och tillĂ€gger att utmĂ€rkelsen lyfter pressens betydelse till högre höjder.

I Nobelkommitténs motivation heter det att Maria Ressa och Dmitrij Muratov prisas för "sina insatser att trygga yttrandefriheten, som Àr en förutsÀttning för demokrati och varaktig fred". Berit Reiss-Andersen sÀger att de tvÄ representerar alla journalister som stÄr upp för sina ideal i en vÀrld dÀr demokrati och pressfrihet möts av alltmer ogynnsamma förhÄllanden.

– Det hĂ€r priset kommer inte att lösa de problem som journalister eller yttrandefriheten stĂ„r inför. Men vi hoppas att det ska belysa vikten av journalisters arbete och hur farligt det Ă€r att utöva yttrandefrihet, inte bara pĂ„ platser dĂ€r det Ă€r krig och konflikt men över hela vĂ€rlden.

Fakta: Maria Ressa och Dmitrij Muratov

Maria Ressa, 58 Är, frÄn Filippinerna, och Dmitrij Muratov, 59 Är, frÄn Ryssland, Àr bÄda journalister och pressfrihetsaktivister.

Maria Ressa Àr en av Filippinernas mest kÀnda föresprÄkare för yttrandefrihet. 2012 var hon medgrundare till Rappler, ett digitalt mediebolag för undersökande journalistik. Rappler har fokuserat pÄ att granska president Rodrigo Dutertes regim och dess övergrepp mot mÀnskliga rÀttigheter.

Tidigare har Ressa bland annat fÄtt svenska Publicistklubbens pris till Anna Politkovskajas minne samt Svenska Pens Tucholskypris.

Dmitrij Muratov har under decennier försvarat pressfrihet i Ryssland. 1993 var han med och grundade den oberoende tidningen Novaja Gazeta, vars journalistiska verksamhet han lett i mÄnga Är.

Novaja Gazeta har sedan dess publicerat texter som bland annat kritiserat korruption, politiskt vÄld och valfusk. Flera medarbetare har mördats genom Ären.

KÀlla: Norska Nobelkommittén


Fakta: Fredspristagare pÄ 2000-talet

HÀr Àr seklets alla mottagare av Nobels fredspris:

2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.

2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.

2019: Etiopiens premiÀrminister Abiy Ahmed.

2018: LÀkaren Denis Mukwege frÄn Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad frÄn Irak.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kÀrnvapen, Ican.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2014: BarnrÀttsaktivisterna Malala Yousafzai frÄn Pakistan och Kailash Satyarthi frÄn Indien.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2012: Europeiska unionen, EU.

2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.

2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

2009: USA:s president Barack Obama.

2008: Finlands förre president Martti Ahtisaari.

2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s tidigare vicepresident Al Gore.

2006: Bangladeshiska "barfotabanken" Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus.

2005: Internationella atomenergiorganet IAEA och dess egyptiske chef Mohamed ElBaradei.

2004: Kenyanska miljöaktivisten Wangari Maathai.

2003: Iranska mÀnniskorÀttsadvokaten Shirin Ebadi.

2002: USA:s förre president Jimmy Carter.

2001: FN och dess generalsekreterare Kofi Annan frÄn Ghana.

2000: Sydkoreas president Kim Dae-Jung.

Fredspriset har delats ut sedan 1901 till 91 mĂ€n, 18 kvinnor och 28 organisationer. 19 Ă„r har priset inte delats ut – senast 1972.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!