Mannen har kallats för "Våldtäktsmannen vid Sambre" efter floden som rinner längs gränsen mot Belgien.
Han har erkänt runt 40 av de 56 olika fall av våldtäkt och misshandel som han nu har dömts för, och skyller brotten på "tvångstankar" han inte kunde kontrollera.
Brotten skedde mellan 1988 och 2018 och offren var i åldrarna 13–48 år. Nästan alla våldtäkter inträffade på ensliga vägar under tidiga vintermorgnar.
Mannen beskrivs som en tidigare respekterad person i lokalsamhället, som tränade ett lokalt fotbollslag vid sidan av sitt jobb som vaktmästare.
Målsägarbiträdet Fanny Bruyerre, som representerade nio av brottsoffren, sade innan domen förkunnades att "lagen inte räcker till" och att maxstraffet på 20 år "är så lite" för de "56 liv han förstörde".
Många av brottsoffren valde att inte gå på rättegången och flera sade att de antingen inte blev trodda eller behandlades illa när de anmälde brotten. Utredare tror att det finns offer som inte har vågat träda fram.
Utredningen sträcker sig tillbaka till 1996, då polisen fann dna vid en av brottsplatserna, men inte fick några träffar i sina databaser. 2018 fångades mannens bil på en övervakningskamera i samband med ett övergrepp i Belgien, varefter polisen kunde identifiera honom.