Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Macron utmanar med maktens medel

Pensionslagen Ă€r den nyckelfrĂ„ga som president Emmanuel Macron har satsat stort politiskt kapital pĂ„. Men för att driva igenom den tvingades han göra det utan omröstning i parlamentet – vilket enligt FrankrikekĂ€nnaren Ingmarie Froman inte Ă€r ovanligt.

Frankrikes president Emmanuel Macron tar till kraftmedel för att fÄ igenom pensionslagen.

Frankrikes president Emmanuel Macron tar till kraftmedel för att fÄ igenom pensionslagen.

Foto: Michel Euler/AP/TT

Frankrike2023-03-16 18:45

President Macron och premiÀrminister Èlisabeth Borne vÀckte ilska i nationalförsamlingen nÀr man valde att kringgÄ en omröstning.

En del av detta Àr politiskt skÄdespel, enligt journalisten Ingmarie Froman med lÄng erfarenhet av fransk politik.

– Parlamentet Ă€r ganska maktlöst. Den aktuella paragrafen 49.3 har tidigare inte varit sĂ€rskilt kontroversiell, sĂ€ger hon.

– Den franska konstitutionen lĂ€gger stor vikt vid den exekutiva makten. Regeringen ska kunna driva igenom sin politik och ingen ska tveka över var makten finns.

Hon sÀger att paragrafen ofta anvÀnds av franska regeringar som har svagt parlamentariskt stöd, vilket gÀller för den nuvarande regeringen.

Risk för Macron

Statsvetaren Göran von Sydow konstaterar att pensionslagen Àr ett av Macrons viktigaste politiska initiativ, men von Sydow ser ocksÄ en risk med beslutet att undvika en omröstning:

– Det Ă€r ett viktigt politiskt initiativ som var ett nyckelförslag frĂ„n Macron i hans Ă„tervalskampanj.

Beslutet att ta till paragrafen förvÄnar ÀndÄ von Sydow nÄgot.

– Det finns redan en kritik mot Macron att anvĂ€nda den hĂ€r typen av instrument för auktoritĂ€rt och dĂ€rmed kringgĂ„ parlamentet, sĂ€ger han.

Vill inte styras

Protesterna mot regeringen och lagförslaget har varit hetsiga, lÄngvariga och omfattande. Polariseringen har ökat. Samtidigt Àr det en del av fransk politisk kultur.

– Detta Ă€r i grund och botten en politisk konflikt. Folk vill ge regeringen en match. Man vill inte styras och hunsas och köras över. Regeringen fĂ„r verkligen vrida fram ett beslut, den mĂ„ste kĂ€mpa och svettas för att fĂ„ igenom kontroversiella beslut, sĂ€ger Froman.

Göran von Sydow, som Àr direktör för myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studier, bedömer att protesterna kan öka i styrka.

– Nu kan det gĂ€lla bĂ„de lagen och pĂ„ vilket sĂ€tt som den drevs igenom. SĂ„dana signaler kommer frĂ„n fackliga ledare som Ă€r kritiska till bĂ„de med lagen i sig och till processen.

Men det Àr inte troligt att Macron och regeringen kommer att backa.

– Macron höjer snarare insatserna med detta, sĂ€ger von Sydow.

Fortsatta protester

Ingmarie Froman, som bevakade liknande protester i Frankrike pÄ mitten av 1990-talet dÄ dÄvarande presidenten Jacques Chirac föreslog pensionsförÀndringar, minns pensionsfrÄgans komplexitet.

– Systemet i dag har förmĂ„nliga regler, det pĂ„minner en del om det tidigare svenska pensionssystemet, sĂ€ger Froman och stĂ€ller sig samtidigt frĂ„gan om nĂ„gon i Frankrike har en klar bild över hela pensionssystemet.

– Det Ă€r vĂ€ldigt rĂ„ddigt, vĂ€ldigt komplicerat med mĂ„nga gamla system som överlappar.

Chirac drog tillbaka reformen pÄ mitten av 1990-talet. Att Macron nu inte vÀntas göra det fÄr konsekvenser, tror Göran von Sydow.

– Macrons politiska profil pĂ„verkas av detta. Han ses som allt tydligare förankrad till höger. Men kritiken mot honom kommer nu bĂ„de frĂ„n yttervĂ€nstern och frĂ„n Marine Le Pen och (ytterhögerpartiet) Nationell samling.

Fakta: Paragraf 49.3

Paragraf 49.3 i den franska grundlagen ger en premiÀrminister rÀtt att driva igenom ett lagförslag utan att nationalförsamlingen fÄr rösta om det.

Förslaget antas dÄ som godkÀnt, men oppositionen kan yrka pÄ en misstroendeomröstning mot regeringen, vilket mÄste ske inom 24 timmar frÄn att paragraf 49.3 Äberopats.

Om misstroendevoteringen lyckas tvingas regeringen avgÄ, och det aktuella lagförslaget avslÄs. Enligt nyhetsbyrÄn AP har detta hÀnt en gÄng, 1962.

Torsdagens anvÀndande av paragrafen var den 100:e gÄngen det skedde sedan en grundlagsÀndring 1958 skapade vad som kallas "den femte republiken".

16 premiÀrministrar har anvÀnt sig av den, Èlisabeth Borne har nu gjort det elva gÄnger. Bara Michel Rocard frÄn socialistpartiet PS har gjort det fler gÄnger, vid 28 tillfÀllen mellan 1988 och 1991.

KĂ€lla: AFP, AP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!