Europols rapport om terrorläget konstaterar visserligen att inga större terrordåd inträffade i EU under fjolåret och att antalet dåd fortsätter att minska.
Europol-chefen Catherine De Bolle höjer ändå ett varningens finger. De ekonomiska och sociala effekterna av coronapandemin – med allt från ökad arbetslöshet till misstro mot myndigheter och utlänningar – riskerar att ge ny näring åt allehanda extremister.
"Aktivister inom både den extrema vänstern och högern och de som är inblandade i jihadistisk terrorism försöker utnyttja möjligheten som pandemin har skapat för att ytterligare sprida sina åsikter", skriver De Bolle i sitt förord till rapporten.
Fängelser
Bland det som Europol särskilt uppmärksammar finns den fortsatta islamistiska radikaliseringen i Europas fängelser. I flera länder väntar dessutom många tidigare terrordömda på att snart bli frisläppta.
Belgien har noterat att vissa fångar självmant väljer att inte försöka bli villkorligt frigivna, i hopp om att på så vis kunna slippa noggranna kontroller när de väl avtjänat sina straff.
Belgien har också sett en av de klaraste kopplingarna mellan terror och vanlig brottslighet. 86 procent av landets "terrorresenärer" har varit tidigare dömda för rån, stölder eller narkotikabrott.
Frisläppta undviks
Framför allt på den högerextrema sidan finns samtidigt nära kopplingar mellan terrorgrupper och fotbollshuliganer och motorcykelgäng.
Europolrapporten konstaterar å andra sidan att terrorkontakter också kan vara avskräckande i kriminella kretsar. Från Österrike finns exempel på hur frigivna fångar undvikits av andra brottslingar, som inte vill riskera att deras verksamhet granskas för nära av antiterrorpolis.