Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Svagt miljöfokus i australisk valrörelse

Australien ser tillbaka pÄ en mandatperiod prÀglad av enorma brÀnder, översvÀmningar och blekta korallrev. SÄ varför pratas det sÄ lite om klimatförÀndringarna i valrörelsen?

David Shoebridge (vÀnster) hoppas pÄ att vinna en plats i senaten för De gröna, hÀr flankerad av partiledaren Adam Bandt.

David Shoebridge (vÀnster) hoppas pÄ att vinna en plats i senaten för De gröna, hÀr flankerad av partiledaren Adam Bandt.

Foto: Gustav Sjöholm/TT

Australien2022-05-18 05:00

Det Àr klimatmarsch i centrala Sydney och omkring tusen personer, frÀmst skolelever, har samlats för tÄga genom staden i protest mot regeringens miljöpolitik.

– Det behövs mer klimatĂ„tgĂ€rder i parlamentet, sĂ€ger Mia Edwards till TT.

Hon och nĂ„gra kamrater har rest frĂ„n en skola i norra Sydney för att delta i marschen. FrĂ„n scenen pratas det indignerat om klimatförĂ€ndringarna. De senaste Ă„ren har Australien upplevt en försmak av vad den globala uppvĂ€rmningen vĂ€ntas innebĂ€ra – jĂ€ttelika brĂ€nder, följda av enorma översvĂ€mningar och massblekning av Stora barriĂ€rrevet.

Men i den nationella debatten inför valet den 21 maj Àr det annat som stÄr pÄ agendan nÀr huvudkonkurrenterna i centerhögerplacerade Koalitionen drabbar samman med huvudmotstÄndaren, socialdemokratiska Labor.

Levnadsomkostnader, nationell sÀkerhet och personfrÄgor kring ledarna, rÀknar Peter Christoff, statsvetare vid University of Melbourne, upp.

Han Àr överraskad att klimatfrÄgorna inte hamnat högre pÄ agendan, och tror frÀmst att det beror pÄ att de tvÄ huvudkonkurrenterna undviker den.

– De vill inte ha ytterligare en hetsig debatt om klimatpolitik, som varit ett politiskt slagfĂ€lt de senaste 15 Ă„ren, sĂ€ger han.

Inte tillrÀckligt viktigt?

Kate Crowley, lektor i statsvetenskap vid University of Tasmania, sÀger att klimatförÀndringar Àr en viktig frÄga för vÀljarna enligt opinionsundersökningar, men inte sÄ pass att den Àr avgörande för hur de lÀgger sina röster.

– NĂ€r de listar vilka frĂ„gor som Ă€r viktiga i valet, hamnar klimatförĂ€ndringarna pĂ„ plats fyra, fem, sex snarare Ă€n förstaplatsen. SĂ„ de stora partierna vill inte prata om klimatförĂ€ndringar, för dĂ„ mĂ„ste de förklara varför de stödjer kolindustrin och tar emot donationer frĂ„n dem, och varför man inte inför effektiva utslĂ€ppsminskningar, sĂ€ger hon.

Adam Bandt Àr partiledare för De gröna, och hÀvdar att partiet har medvind.

– Regeringen och oppositionen gör allt för att inte diskutera klimatkrisen i det hĂ€r valet, för de har planer pĂ„ att öppna fler kolgruvor och gasprojekt, sĂ€ger han i samband med klimatmarschen i Sydney.

Han Àr ensam grön ledamot i representanthuset, som med 151 ledamöter Àr den instans som avgör vilka som bildar regering. Att De gröna inte har fler stolar trots ungefÀr tio procent av vÀljarstödet beror pÄ landets komplexa röstsystem dÀr vÀljarna rangordnar sina kandidater.

– De har svĂ„rt att slĂ„ sig igenom pĂ„ nationell nivĂ„, dĂ„ det krĂ€vs minst 40 procent av rösterna och att sedan ha de andra kandidaternas vĂ€ljare som föredrar dem. Det har funnits ett motstĂ„nd för det, de har blivit utfrysta, sĂ€ger Peter Christoff och fortsĂ€tter:

– Med det sagt sĂ„ har de haft betydande politiskt inflytande pĂ„ regeringens politik, nĂ€r de arbetade med en minoritetsregering under Gillard 2010.

PÄverkade regeringen

Julia Gillard (Labor) satt som premiĂ€rminister en hel mandatperiod – inte helt vanligt i australisk politik – och drev igenom en mĂ€ngd gröna reformer.

Men oppositionen attackerade henne och regeringen intensivt och effektivt, hon brast i kommunikationen och vÀljarna straffade bÄde Labor och De gröna i följande val, enligt Kate Crowley.

– NĂ„got som var fundamentalt destabiliserande var att Laborpartiet djupt hatade De Gröna för att de minskade partiets stöd. Och De gröna hatade i sin tur Labor. Det var vĂ€ldigt konstigt, för det var en vĂ€ldigt produktiv regering, sĂ€ger hon.

Adam Bandt var en av nyckelpersonerna i samarbetet, och han ser tillbaka pÄ Ären som "enormt framgÄngsrika". Han söker en vÄgmÀstarroll Àven efter Ärets val, Àven om Labor gÄtt ut och sagt att nÄgot samarbete inte Àr aktuellt.

– De andra har sagt att de inte Ă€r intresserade av att jobba med oss. Jag antar att vi fĂ„r vĂ€nta och se tills vi Ă€r vĂ„gmĂ€stare, dĂ„ kanske de mĂ„ste tĂ€nka om, sĂ€ger han.

TT: Vilket Àr den största utmaningen fram till valet för dig och partiet?

– Vi vet att nĂ€r vĂ€ljarna hör De grönas budskap sĂ„ gillar de det. Medierna fokuserar oftast pĂ„ de tvĂ„ större partierna. VĂ„r utmaning Ă€r inte vĂ„rt budskap, utan att folk hör det, sĂ€ger Bandt.

Hoppas pÄ unga

Medan Mia Edwards och de andra eleverna gör sig redo för klimatmarsch konstaterar hon att miljöfrÄgor inte tagit sig upp pÄ dagordningen inför valet.

– Det blir förhoppningsvis mer efter den hĂ€r strejken, att det pratas mer om det, sĂ€ger hon.

Som 16-Ă„ring fĂ„r hon inte rösta i valet, men fler Ă€n 410 000 förstagĂ„ngsvĂ€ljare har fyllt 18 sedan förra valet, enligt valmyndigheten. Det Ă€r en grupp dĂ€r klimatfrĂ„gorna Ă€r viktiga.

– Jag tror att sĂ„ lĂ€nge de inte röstar som sina förĂ€ldrar, sĂ„ kommer vi att fĂ„ en bĂ€ttre representation mot klimatförĂ€ndringarna, sĂ€ger hon.

Fakta: Australiska valet

Lördagen den 21 maj hÄlls nationella val i Australien. Att registrera sig och rösta Àr obligatoriskt för alla medborgare över 18 Är. Om man utan giltigt skÀl hoppar över att rösta vÀntar böter. Hittills har 17,2 miljoner registrerat sig.

Parlamentet bestÄr av representanthus och senat. Representanthuset har 151 ledamöter som vÀljs vart tredje Är. Varje ledamot utses av ett valdistrikt, dÀr vinnaren koras genom en process i vilken vÀljarna rangordnar sina kandidater. Representanthuset utser i sin tur regeringen.

I senaten finns 76 senatorer, tolv vardera frÄn de sex delstaterna och tvÄ frÄn de tvÄ territorierna. Till skillnad frÄn representanthuset utses ledamöterna proportionellt. En delstatssenator sitter sex Är, medan territoriernas sitter tre Är. UngefÀr hÀlften av senatorerna vÀljs dÀrmed vid varje nationellt val.

Federala lagar mÄste fÄ en majoritet av bÄda kamrarna, liksom formellt godkÀnnas av drottningens representant generalguvernören.

KĂ€llor: Australiska valmyndigheten AEC, australiska parlamentet.


Fakta: De australiska partierna

Koalitionen: Den styrande koalitionen – som bestĂ„r av centerhögerpartierna Liberals, lett av premiĂ€rminister Scott Morrison, och The Nationals – har tillsammans har 76 stolar i representanthuset. SĂ„ hĂ€r Ă€r de fördelade: 43 Liberals, 10 The Nationals och 23 Liberal National Party of Queensland (en hopslagen variant av partierna i delstaten Queensland).

Labor: Socialdemokratiska Labor Àr största parti med 68 stolar i representanthuset och leds av premiÀrministerutmanaren Anthony Albanese.

Greens: Trots tio procent av rösterna i valet 2019 har De gröna har bara en ledamot i representanthuset, partiledaren Adam Bandt.

Oberoende: Tre sÄ kallade oberoende ledamöter finns för nÀrvarande, som vÀljer sina egna individuella valplattformar.

Övriga: Centre Alliance, United Australia Party och KAP har en stol vardera.

I senaten har Koalitionen 36 stolar, Labor 26 och De gröna 9. Övriga tillhör det populistiska nationalistpartiet One nation (2 stolar), Lambie Network (1), Centre Alliance (1) och en Ă€r oberoende.

KĂ€lla: Parliamentary Education Office

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!