Att idrotta har alltid varit svÄrt för Afghanistans kvinnor. Efter talibanernas maktövertagande i augusti 2021 blev det Ànnu svÄrare. Kort efter maktskiftet uttalades ett muntligt dekret enligt vilket kvinnors idrottande varken var "lÀmpligt eller nödvÀndigt", enligt kulturtalespersonen Ahmadullah Wasiq.
Förbudet gÀllde sÄvÀl damlandslaget i cricket, som aktualiserade frÄgan, som all annan damidrott, Àven pÄ motionsnivÄ.
ââMin vĂ€rld blev mörk, sĂ€ger 20-Ă„riga Noura om dagen dĂ„ talibanerna Ă„tertog makten för nyhetsbyrĂ„n AP.
Förbud och trakasserier
DÄ hade Noura i Äratal stÄtt emot sina förÀldrars motstÄnd mot hennes idrottsintresse. Uppvuxen i ett fattigt kvarter i Kabul började hon som barn spela fotboll med pojkarna pÄ gatan. Vid nio Ärs Älder upptÀcktes hon av en trÀnare och fick trÀna med ett flicklag. Fyllda 13 Är blev hon utsedd till bÀsta spelare i sin Äldersgrupp.
Med framgÄngen kom publicitet i medier, som gjorde Nouras mamma arg. Hon tvingades sluta med fotbollen och började i stÀllet boxas.
Talibanernas maktövertagande blev spiken i kistan. Kvinnor förbjöds inte bara att idrotta, det förekom Àven trakasserier mot tidigare aktiva. Kvinnor har fÄtt besök och telefonsamtal frÄn talibanerna dÀr de varnas för att Äteruppta idrotten.
ââJag Ă€r inte samma person lĂ€ngre. Sedan talibanerna kom, kĂ€nner jag mig som om jag vore död, sĂ€ger Noura.
"FortsÀtter kÀmpa"
Den 15 augusti 2021 deltog kampsportaren Sarina i en lokal damturnering i MMA (mixed martial arts) i huvudstaden Kabul. NĂ€r nyheten om de framryckande talibanstyrkorna spreds i idrottshallen flydde alla kvinnor och flickor.
Det var sista gÄngen Sarina tÀvlade. Flera mÄnader senare började hon trÀna kampsport privat, men talibaner slog till mot gymmet och grep alla. I hÀktet trakasserades kvinnorna innan de slÀpptes mot löften om att aldrig mer idrotta.
Sarina trÀnar fortfarande hemma och med nÀra vÀnner:
ââLivet har blivit mycket svĂ„rt. Men jag Ă€r en kĂ€mpe, jag kommer fortsĂ€tta leva och kĂ€mpa, sĂ€ger hon till AP.
MÄnga kvinnliga idrottare har lÀmnat landet och lever i exil.
OsÀkerhet och rÀdsla
Myndigheterna ser nu över möjligheten att framöver lÄta kvinnor idrotta igen, strikt Ätskilda frÄn mÀn, har talespersonen för Afghanistans nationella olympiska kommitté lovat. Men liknande löften vad gÀller till exempel flickors skolgÄng har inte hÄllits.
ââJĂ€mför man med den förra perioden talibanerna satt vid makten, 1996â2001, sade de exakt samma sak om exakt samma verksamheter som man förbjudit i dag. Det hĂ€nde inte ett dugg, sĂ€ger Anna Ek, Sverigechef pĂ„ Svenska AfghanistankommittĂ©n (SAK).
Förbudet mot kvinnors idrottande har uttalats muntligt. Det skapar en grÄzon som ger utrymme för osÀkerhet, rÀdsla för repressalier och sjÀlvcensur, enligt Ek. Kvinnor som uppskattat att gÄ till en park och röra pÄ sig vÄgar inte det lÀngre.
ââTalibanregimen jobbar sĂ„ hĂ€r i mĂ„nga delar. Man fĂ„r anta att bĂ„de muntliga och skriftliga policyer som meddelas Ă€r giltiga. Det Ă€r svĂ„rt för oss som jobbar i landet, men framförallt för befolkningen, att veta vad som gĂ€ller.
ââMycket lĂ€mnas öppet för tolkning: det finns vissa parker dĂ€r kvinnor fĂ„r lov att ha ett litet gym, sĂ„ lĂ€nge det inte syns.
Ăverlever i grĂ„zon
Ăven om Anna Ek inte har tilltro till talibanernas löften Ă€r hon övertygad om att idrottsutövandet kommer att finnas kvar, precis som kvinnors utbildning och arbete.
ââMan kommer att utnyttja de oklara grĂ„zonerna till sin fördel, sĂ„ lĂ€nge man inte Ă€r alltför öppen med det.
Förbudet mot idrott Àr bara en av mÄnga inskrÀnkningar som talibanregimen pÄtvingat Afghanistans kvinnor.
ââDet Ă€r ett av de sĂ€tt pĂ„ vilka man kringskĂ€r kvinnors möjligheter att vara mĂ€nniskor pĂ„ lika villkor som mĂ€nnen. Sakta, sakta fĂ„r man sin frihet inskrĂ€nkt, och alla gĂ„r runt och frĂ„gar sig "vad kommer hĂ€rnĂ€st?", sĂ€ger Anna Ek.