Från 65 till 69 procent. Så mycket ökade andelen elever som tog ut sin examen från de yrkesförberedande programmen i kommunala gymnasieskolor mellan läsåren 2015/16 och 2016/17. Ett kvitto på att satsningar som görs på dessa program ger resultat, menar gymnasiechef Anders Palmgren:
– Vi har gjort satsningar på arbetsförlagt lärande och utbildar lärare så att de lättare kan samarbeta med branschen. Dessutom har vi betonat vikten av att ta ut sin examen för eleverna, säger han.
För bakom statistiken över de som inte tar ut sin examen, finns även elever som väljer att hoppa på jobberbjudanden innan de gått klart gymnasiet.
– Många på yrkesprogrammen får "tyvärr" jobb, vilket gör att de inte tar ut sin examen. Vi tycker självklart att det är bra att de får jobb, men vi vill gärna att de tar sin examen, så att det har något att stå på senare i livet, säger Anders Palmgren.
Han har även tagit del av statistik som säger att antalet elever som etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter sina gymnasiestudier ökat.
– Det är glädjande, säger han.
I och med ökningen följer även yrkesprogramseleverna den nationella trenden som visar att andelen elever som tar ut sin examen efter tre år ökar. Detsamma går dock inte att säga om de elever, vilket är merparten i kommunen, som läser på de högskoleförberedande programmen. Medan andelen som tar ut sin examen ökar i landet i stort, minskar det i Norrköping, från 76 procent 2015/16 till 75 procent 2016/17.
– Där måste vi fundera extra. Vi har många elever med utländsk bakgrund och nyanlända i Norrköping. Därför utbildar vi till exempel alla lärare i ett språkutvecklande arbetssätt. Det betyder att kunna sätta ord och begrepp på saker och ting, som vi kanske tycker är självklara men som inte alla förstår, exemplifierar Anders Palmgren de åtgärder som sätts in.
Inom gymnasieskolan försöker man även tidigt att fånga upp de elever som riskerar att inte nå godkänt i kurserna.
– I grundskolan har man nio år på sig, men här kan man komma till en kurs på 50 timmar, och det går snabbt. Vi använder oss bland annat av ett nytt datasystem för att fånga upp dessa elever tidigt, säger Anders Palmgren.
Folkbladet har tidigare rapporterat om att elever i årskurs sex i Norrköpings kommunala skolor presterar bättre, en effekt som kommunalråd Olle Johansson (S) kan se av en rad åtgärder som satts in i låg- och mellanstadiet. Innan jul släpptes rapporten Pirls, som visar att svenska fjärdeklassare förbättrar sin läsförståelse. Och även om det finns en hel del utmaningar kvar, ser Anders Palmgren med tillförsikt på de nya generationer som kommer upp på gymnasiet i Norrköping:
– På gymnasiet har vi inte sett vändningen än, men vi ser att vi kommer att få elever som har mer med sig från grundskolan. Vi har dessutom många duktiga lärare. Men Rom byggdes inte på en dag, säger han.