För det är inte bara i Norrköping som siffrorna visar upp emot 40 procent som inte klarar sin examen på tre år – rikssnittet ligger på 37 procent. I vissa kommuner ser det bättre ut, exempelvis i Finspång där "bara" 28 procent missar examen, i andra sämre, som i Söderköping där så många som 54 procent inte tar examen efter de tre åren på gymnasiet. Fortsätter det i den här takten kommer nära 10 000 elever inte ha klarat sin gymnasieutbildning till 2030 i Norrköping, vilket leder till utanförskap och problem för den svenska välfärden, menar Lärarnas Riksförbund, som ser fel i systemet:
– Att så här pass många inte fullföljer sin gymnasieutbildning är ganska självförvållat i Sverige. I alla västliga demokratier har ungefär tio procent svårt att klara skolan, och så var det i Sveriges med fram till 90-talet, då vår tioprocentsgrupp i själva verket blev en tredjedel. Orsakerna är att vi införde en godkändgräns och att vi förlängde yrkesutbildningarna så att de gav högskolebehörighet, säger Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbund.
Förbundet tycker självklart att det är bra med en ambitionshöjning. Men:
– Då måste man även vara beredd att slanta upp de pengar som behövs och det gör man inte. Det finns inte de resurser som krävs för att klara godkändgränsen.
LR tycker att det är tyst om de här eleverna i valrörelsen och hoppas genom att gå ut med de alarmerande siffrorna få politikerna att vakna. När en tredjedel av eleverna – cirka 35 000 – inte tar gymnasieexamen, så handlar det om hela Sveriges framtida välfärd och konkurrensförmåga, menar förbundet.
– Vi vill verkligen att det här blir en valfråga. Vi har drivit den här frågan länge och ställer höga förhoppningar till Lars Stjernkvist som fått i uppdrag av regeringen att utreda en regionalisering av gymnasieskolan. Genom att gå ut med det här vill vi driva på det, säger Pontus Bäckström.
I och med att elever allt enklare kan ta sig mellan olika kommuner och inte bara välja den gymnasieskola som finns i hemkommunen, har helt nya problem uppstått, menar LR.
– Vi har ett irrationellt system att hantera det här i Sverige. I vissa kommuner är det många högpresterande elever som väljer en skola i en annan kommun, och då måste kommunen betala för de eleverna. De betalar samma summa som de betalar för eleverna i sin egen kommun. Säg då att kommunen vill satsa på en utbildning för att höja kvaliteten och få fler att stanna kvar i kommunen, ja då ökar kostnaden per elev vilket blir ett incitament för skolor i andra kommuner att locka till sig eleverna eftersom de då kommer att få mer betalt, förklarar Pontus Bäckström.
Lösningarna LR ser för att skapa en jämlik gymnasieskola över hela landet är att staten tar över finansieringen av skolan, att staten tar över ansvaret för kommunala skolor och att stöd sätts in tidigare för de elever som riskerar att inte nå målen.
– I Sverige sätter vi in stödet väldigt sent i grundskolan, och sedan ökar antalet elever som behöver hjälp i sjuan, åttan och nian. I Finland är det tvärtom: där får fler stöd tidigare och sedan minskar det på högstadiet, säger Fredrik Bäckström som tycker sig höra att nästan alla partier är ense om att staten borde finansiera och ta ett större ansvar för skolan.