Under året har 76 elever läst någon av lärlingsutbildningarna och inför höstterminen 2018 räknade skolan tidigare med att ta emot ytterligare 100 elever. Och att intresset för utbildningarna är stort märktes inte minst under skolans prova-på-dagar i januari, då det kom närmare 180 niondeklassare på besök. Flera av dem har nu valt lärlingsgymnasiet – efter valperiodens slut hade 122 valt skolan.
– Vi är både glada och stolta över det stora intresse som våra lärlingsutbildningar fått, säger rektor Mikael Karlsson.
Elever som läser på något av skolans tio yrkesprogram tillbringar tre av veckans dagar på en arbetsplats. De andra två sitter eleverna i skolbänken – vilket gör att vägen mellan skola och arbete är kort.
– Det är helt enkelt den bästa utbildningen för de elever som vill börja jobba redan nu, säger skolans Mikael Karlsson.
Folkbladet har i en rad artiklar belyst hur det är att vara elev på Norrköpings senast tillskott bland gymnasieskolor, som ju lärlingsgymnasiet faktiskt är, och hur skolledningen ser på behovet av just lärlingsutbildningar. Sedan 2011 ger inte de yrkesförberedande programmen högskolebehörighet, något som gjorde att dessa program tappade i ansökningar.
– Men nu har det svängt, framförallt motståndet hos föräldrarna, sade Mikael Karlsson i en intervju då, och menade att ”det är viktigare att vara en kvalificerad vvs-montör, än att ha behörighet till högskolan” om man läser ett yrkesförberedande program.
Han tycker att det är extra roligt att företagen visar ett allt större intresse för att utbilda lärlingar.
– Allt fler företag inser att de genom att hjälpa lärlingar till en bra utbildning bidrar till utvecklingen i sin bransch. Att ta emot en lärling ses idag som en investering för framtiden där man tryggar tillgången på kompetent arbetskraft, säger han.