– Man kan inte prata bort knarket! Istället måste man på ett tydligt och fyrkantigt sätt konkretisera för eleven vad det innebär om han eller hon använder droger. Att det betyder att eleven inte kommer att få några betyg. Att eleven inte får köra lastbil eller vara med ute på byggen om man går en praktisk utbildning. Att man riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen om man inte går med på att drogtesta sig och kan visa att man är drogfri, det förstår de, säger Staffan Hübinette, lärare i socialpedagogik och drogprevention, samt föreläsare och rådgivare till skolor i policyfrågor.
Läs mer:Elever tar droger på skoltid
Han menar att det finns både lagstiftning och resurser, men att skolan, polisen och socialtjänsten inte samarbetar och att eleverna därmed faller mellan stolarna. Det enda som hjälper är att skolan kliver fram.
– Rektorn är den som är chef på jobbet, det finns ingen annan arbetsplats där man förväntar sig att någon annan ska lösa problemet. säger Staffan Hübinette.
Att skolorna hänvisar till Skolinspektionen när det gäller att drogtesta eleverna håller inte enligt honom.
– Rektorerna måste våga ta ett steg framåt och testa gränserna. I Nässjö trotsade kommunen Skolinspektionen och Justitieombudsmannen gav kommunen rätt, men det är något som Skolinspektionen inte upplyser om.
Däremot har Skolinspektionen i text ändrat sig och skriver inte längre att drogtester strider mot lagen utan avråder bara från att göra dem, eftersom det är nästintill omöjligt att veta om de sker frivilligt eller inte.
En del av Staffan Hübinettes arbete i att hjälpa skolorna att komma till rätta med drogproblem handlar om att hjälpa till att skriva avtal mellan socialtjänsten och skolorna där man bryter sekretessen. Det innebär att skolorna nu får reda på svaren efter drogtesterna. För även om man misstänker att en elev använder droger och eleven går med på provtagning behöver inte eleven berätta vad provtagningen visade.
Den mer accepterade synen på droger i allmänhet, med bland annat legalisering av vissa droger utomlands och oförmågan hos skolledningar att se ungdomars verklighet, och veta vad man ska göra, är enligt Staffan Hübinette bakomliggande orsaker till att man inte kommer till rätta med drogproblematiken inom skolvärlden.
– Om skolledningen är intresserad och arbetar målmedvetet med sin policy så kan man inom loppet av två-tre år vända utvecklingen på skolan radikalt, säger Staffan Hübinette.