Lönerna ökade då med 3,5 procent för lärare i Norrköping som är anslutna till förbundet. Högst löneutveckling fick lärare i Trosa, med 4,4 procent.
Men trots det visar den sammantagna lönestatistiken för Lärarnas Riksförbunds kommunalanställda medlemmar att utvecklingen förra året var den lägsta sedan 2012. I snitt ökade lönerna nämligen med 2,6 procent. En utveckling förbundets ordförande Åsa Fahlén kallar "oroande".
– Vi ser tyvärr att den vikande trenden fortsätter. Kommunerna flaggar i många fall för att de brottas med dålig ekonomi, men utvecklingen går igen även i välmående kommuner, säger hon.
Sämst i klassen var Danderyds kommun. Under 2019 hade man en snittökning på 1,67 procent.
– I mer välmående kommuner finns nog den felaktiga uppfattningen att man inte behöver satsa på lärarna, utan att lärarna trots usel löneutveckling blir kvar. I glesbygdskommuner med låg behörighet, å andra sidan, har man inte möjlighet att satsa av ekonomiska skäl. Hela systemet haltar. Varje kommun gör sina egna prioriteringar och ingen tar det övergripande nationella ansvaret, säger Åsa Fahlén och fortsätter:
– Finansieringen nationellt fungerar inte. Det är ett strukturfel. Jag tycker att de här lönesiffrorna är ännu ett tecken som visar på behovet av en statligt finansierad skola. Innehållet i undervisningen ska ju trots allt se likadan ut i hela landet, oavsett kommun.