Det finns tv-program som ger oss precis det vi efterfrågar på ungefär det sätt som vi vill ha det. Sen finns det program som ger oss det vi inte visste att vi ville ha. Som banar väg (oavsett åt vilket håll vägen leder). Expedition Robinson var ett sånt program. Debatten var stark kring programmet när det kom 1997 men tittade – det gjorde folk. I Programmen som förändrade TV (SVT)pratar man just om de banbrytande programmen. Premiären var i går och åtta avsnitt ska det bli.
Ett annat sånt exempel var när Dallas kom. Vi hade inte haft något sådant program innan. Dallas var en night opera (till skillnad från såpopera som sänds dagtid försatt sälja tvålreklam till hemmafruar) som på bästa sändningstid lockade publik med sitt maktspel, sina tjusiga miljöer och sina starka karaktärer.
Kritikerna här hemma i Sverige pratade om hur många drinkar JR drack i varje avsnitt och just alkoholkonsumtionen i programmet var det som var föremål för debatt. Att alla ogifta kvinnor var antingen sekreterare eller älskarinnor pratade man inte om. Nä, kvinnor fick gärna skildras som horor och madonnor bara man inte drack så förbaskat.
Dallas började sin tredje säsong efter återkomsten i USA i förrförra veckan. Det är intressant vad som har hänt med formen, stilen, sedan originalserien. Nu handlar serien också om tjänstefolket. De var bara statister för 30 år sen. Den goda medlande modern finns inte längre och det finns både skurkar med snopp och med snippa. Hur mycket dricks det då? Det har jag faktiskt inte tänkt på. Vi är så vana vid tv-supande nu (Mad men t.ex.) att det inte längre känns som en intressant fråga. Jag blev varken alkoholist eller dollarmiljonär av att titta på Dallas.
En något snällare serie är Wild kids (SVT) som har final på fredag. Ena laget peppas av Norrköpingstjejen Pernilla Wiberg. Det är den koppling vi får nöja oss med sedan programmet lämnade Kolmården för några år sen.
På tisdag har ett program som säkert intresserar inte bara stallungdomar premiär. Ryttareliten (SVT) följer tre skånska par där båda tävlar i ridsport. Dokumentärfilmarna har varit med både på tävlingar och när det mockas. Ibland konkurrerar paren också inbördes och det ger förstås relationerna en särskild prägel.