Förra måndagen stoppades Östgötapendeln vid Linghem efter att en stökig person som blivit avvisad från tåget sprang över spåren. Polisen kallades till platsen och hittade efter en stund personen; denne togs med eftersom poliserna bedömde att personen ifråga var i behov av läkarhjälp. Det är inte första gången som tåg tvingas stå stilla beroende på människor som rör sig på spårområdet av olika skäl: så kallat spårspring – en företeelse som ökat de senaste åren.
Det här leder naturligtvis till förseningar och blir dessutom kostsamt för Trafikverket och samhället. För 2017 innebar spårspring i genomsnitt 7,1 förseningstimmar per dygn enligt Trafikverket. Från 2013 till 2016 skedde en fördubbling av förseningstimmar av denna orsak.
− Tyvärr ser vi att genandet över järnvägen ökar. Konsekvensen är att vi varje dag av säkerhetsskäl måste stoppa eller sänka hastigheten för upp till 80 tåg, något som bara under 2017 kostade samhället 82 miljoner, säger Ann-Sofi Granberg, biträdande chef på Trafikledning på Trafikverket, i ett pressmeddelande.
– Det är ett problem som är extra viktigt att prioritera, eftersom det inte bara handlar om punktlighet utan också om människors säkerhet och lokförarnas arbetsmiljö. Vi måste alla hjälpas åt att förhindra onödigt och livsfarligt spårspring.
Ökningen av förseningar beroende på spårspring beror inte bara på att fler människor rör sig på spåren nu än förr, sedan 2013 har också tillämpningen av reglerna skärpts efter flera tillbud.
– Men det ökar alltså fortfarande och vi kan inte riktigt se något mönster eller orsak, säger Tommy Jonsson, biträdande planeringsdirektör på Trafikverket till Folkbladet som tillägger att det här är förbjudet och kan bli dyrt för den som blir påkommen.
Förutom informationskampanjer för att förändra folks beteende pågår försök med olika tekniska lösningar för att få ned spårspringet varav flera visat sig vara effektiva.
– Vi har ett ganska omfattande program att sätta upp stängsel på utsatta platser, det började vi med i och med suicidproblematik men det har visat sig vara effektivt även mot spårspring, berättar Tommy Jonsson som även nämner kameraövervakning och utläggande av "pyramidmattor" som metoder som fungerar.
– Både vi på Transportverket och resande som drabbas av förseningar blir ju offer om den här ökningen fortsätter.
Pyramidmattor är en sorts gummimattor täckta med 15 centimeter höga pyramider som gör det oerhört svårt att gå på dem och försöken har fallit ut väl: enligt Trafikverkets bedömning kan mattorna innebära en samhällsekonomisk vinst på 400 000 kronor per år och plats.