– Jag känner att nåt inte stämmer, nåt är inte som vanligt, säger kvinnan och berättar att hon hade lagt sig, men att en olustig känsla fick henne att lämna sängen på kvällen för branden.
Kvinnan uppger att hon, direkt när hon gick ut på trappen till huset fick ett knytnävsslag i ansiktet.
– Jag fick ett slag mitt på näsan och det gjorde faktiskt väldigt ont. Jag kände att det här blir inte bra, berättar kvinnan som sedan uppger att hon försökte ta sig från platsen.
Hon säger att mannen hann ikapp och fällde henne till marken.
– Jag kom inte så långt för han tar tag i mig och gör mig illa. Han får ner mig så jag blir liggandes och drar mig bort till plattorna, säger kvinnan och brister i gråt när hon berättar hur mannen sedan började surra fast henne bakom bilen.
– Ursäkta. det är jättejobbigt att prata om det här: vi får vänta lite, säger kvinnan innan hon samlar sig och fortsätter berätta.
– Han hade kört fram jeepen. Då började jag bli väldigt rädd och han började vira det runt min midja, säger kvinnan och beskriver hur mannen surrar henne med nån typ av rep.
– Och så startar han bilen och jag skriker. Jag blir fruktansvärt rädd. Och sen så börjar han köra nerför den här backen. Jag försöker ta upp fötterna för att jag inte ska åka under bilen. Det gick inte att få kontakt med honom.
Sedan, när bilen stannat längre ner på gården försvinner minnesbilderna för kvinnan. Kvinnan var livshotande skadad efter händelsen i Svärtinge och minnesbilderna kring vad som faktiskt hände är få. I tidiga förhör har hon uppgett sig inte minnas, men att hon kan tänka sig att händelsen utspelats. För rätten berättar hon under torsdagen att hon initialt inte vågade berätta sanningen.
– Jag var rädd för honom, säger hon.
Den åtalade mannens version om vad som hänt är som bekant inte samma. Han menar att han dragit kvinnan ur huset och att han räddat henne.
– Jag drog henne ut. Liksom under armarna, man fick trixa sådär för att komma runt hörnen. Det är väldigt tungt att dra en livlös kropp, säger mannen.
Han har levt i ett samboförhållande med kvinnan, och har ytterst få minnesbilder från kvällen. Han minns egentligen bara fragment från tidigt på dagen och framåt. Men han uppger i sitt förhör i rätten att han inte kan tänka sig att han skulle ha kunna gjort en sån här sak och att det måste vara en konstig fantasi.
– Jag kokade när jag hörde det där. Att jag skulle gjort nåt sånt, säger han.
I stället menar försvaret att kvinnans skador uppkommit av att mannen släpat henne längs med stenplattorna ur det brinnande huset. En omöjlighet, enligt åklagarsidan.
– Det finns ett rättsintyg som du säkert fått ta del av. Och då vet du att NN (kvinnans namn) skador är alldeles för omfattande för att gå till på det sättet du beskriver. Har du någon förklaring till hur det kan bli så omfattande skador, undrar kvinnans målsägarbiträde.
– Nej, det har jag inte, svarar mannen.
– De har iallafall inte fantiserats ihop, det kan vi konstatera, säger biträdet.
Rättegången fortsätter under fredagen och beräknas avslutas då.