"Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött".
Alex Schulmans nya bok har fått en lång titel, hämtad från en av Tomas Tranströmers dikter. Målet var att skriva en bok om kärlek, det svåraste som finns rent stilistiskt, berättar han. Med avstamp i en skilsmässa får vi följa Alex Schulman under ett år då han träffar sin nuvarande hustru, boken slutar med dottern Charlies födsel.
Skapade låtsasperson
Precis som i debutromanen "Skynda att älska", som handlar om hans pappa, har Alex Schulman i sin nya roman utgått från sitt eget liv.
Både du och din fru bloggar också om era liv, vad ni gör, vilka ni träffar, resor och middagar - delar du med dig av allt?
- Att bjussa på sig själv är en av de bästa egenskaperna man kan ha. Jag går på känsla, men det är inte självklart. Jag hade en blogg om min dotter, men den offentligheten hon fick utan att ha en aning om det kändes helt skev, så när hon var ett år var jag tvungen att sluta.
- När jag började blogga för fem år sedan förstod inte läsarna att jag gömde mig bakom en låtsasperson, det var aldrig jag. Nu går jag allt närmare mig själv och det har gjort det svårare. Även om jag delar med mig mindre nuförtiden så är det mig själv jag ger av, det är stor skillnad.
Varför tror du att människor så gärna vill läsa om ditt liv?
- Till viss del är det säkert ett intresse för mig som person, bloggen bygger på en slags personkult där det handlar om vad jag äter till frukost. Men jag hoppas och tror att de som läser "Skynda att älska" inte gör det för att de vill läsa om hur jag sörjer min döde far, utan för att jag skriver om sorg på ett sätt som man identifiera sig med.
Hur länge kommer du fortsätta skriva om ditt liv?
- Det självupplevda är ju bara en feg utväg när man inte vågar skriva en riktig bok. Det här är ännu ett steg mot det oundvikliga, att skriva fiktivt. Nu kan jag inte skriva en bok till om mitt eget liv.
Boken handlar mycket om din osäkerhet, som man kanske inte förknippar med den Alex Schulman man möter i bloggar och tv. Vill du ge läsarna en annan bild av dig själv?
- Nej, sådan genomtänkt positionering är vidrigt. Men jag har lätt att gräma mig över saker jag gör fel, jag grottar ner mig i dumheter jag gjort, det är som att trycka in tandpetaren i tandköttet, man kan inte låta bli fastän det gör ont.