Problemlösare med järnvilja

Långt efter sina år som den mäktige budget- och ekonomiministern i slutet av 1970-talet, var Ingemar Mundebo hett eftertraktad för sina lyckosamma medlarinsatser i arbetsmarknadskonflikter. Som ordförande i en bostadsrättsförening med tydliga renoveringsbehov drar han än i dag sitt strå till stacken.- Det handlar om att lösa problem i samförstånd med andra. Det har hela mitt liv handlat om, säger han med sin lugna stämma.Vägen utstakad
Fast till en början såg livet ut att ha ett annat öde i beredskap för Ingemar. Som enda barnet i en bondefamilj i småländska Långasjö var vägen utstakad. Från åttaårsåldern var han behjälplig med korna, hästarna, hönsen och fåren. Utanför ladugården väntade skogen och dess göromål, som han utförde varefter krafterna växte: högg, sågade, lyfte. Från 14 års ålder arbetade han mer eller mindre självständigt.- Som enda barnet hade jag större självständighet än jag annars hade fått. Ändå hade jag kontakt med granngårdens barn. Men på 1930-talet fanns knappt tid för lek eller nöjesliv.Med tiden grodde bondsonens teoretiska intresse och han ville studera på folkhögskolan i Nässjö, vilket han påtalade för föräldrarna. Efter samtalet "var de inte glada" säger han något fåordigt, varvid hustruns vittnesbörd kan vara klargörande:- Ingemar är en viljestark person. Det brukar bli som han vill, men han är bra på att lyssna. Då gäller det att ha goda argument.Samhällsfrågor
Av flera skäl kan studiernas betydelse inte underskattas.- Det var en upplevelse att ägna dagarna åt att studera. Det var också en upplevelse att vara en del av en gemenskap. Det betydde att jag tillsammans med andra unga människor kunde påverka mitt liv. En ny värld öppnades.Stegvis växte sig intresset för samhällsfrågor allt större. Så till den grad att han bytte den akademiska världen mot politiskt engagemang. Som 34-åring blev han en av dåtidens yngsta riksdagsledamöter.Tolv år senare fick han än större möjligheter att påverka politiken. Som budgetminister och sedermera även ekonomiminister.Men det var inga stillsamma år vid makten i slutet av 1970-talet: oljekris, rasande löneökningar och hög inflation och arbetslöshet. Hur kände han i krisernas snålblåst?- I allmänhet var jag lugn; nattsömnen stördes inte. Jag tog de personliga angreppen mot mig med ro. Visst kunde jag bli arg och ledsen, men jag kunde hantera detta. Men då var den politiska debatten mjukare än i dag. Beskyllningar om illvilja förekom bara i en liten omfattning. I dag hade det varit mycket svårare för mig att vara politiker, säger Ingemar Mundebo.

Information till våra läsare

Problemlösare med järnvilja

Som enda barnet till en bondefamilj i södra Småland var Ingemar Mundebos öde så gott som förseglat. Men spirande samhällsintresse tog överhanden och ledde honom så småningom till en av Sveriges mäktigaste ministerposter. Liksom till medlaruppdrag.