Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Övervann stressen

Lennart Levi kallas den svenska stressforskningens fader. Han har vigt sitt liv åt stressforskning och förbättring av arbetsmiljön, de senaste åren från riksdagen. Uppbrottet från barndomens Lettland medförde ingen stress, men hustruns bortgång höll på att ta knäcken av honom.

Lennart Levi, pionjär inom stressforskningen, har som rådgivare åt bland andra FN-organen WHO och ILO samt EU påverkat den internationella utvecklingen inom området.Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Lennart Levi, pionjär inom stressforskningen, har som rådgivare åt bland andra FN-organen WHO och ILO samt EU påverkat den internationella utvecklingen inom området.Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX

Stockholm (TT Spektra)2010-05-19 03:00
Lennart Levi är en elegant gentleman av svunnen art. Han håller upp dörrar, hälsar hövligt på förbipasserande kollegor i riksdagens korridorer och har tålamod att berätta en historia från början till slut.Den egna historien inleds i Riga, Lettland. Till en början var livet idylliskt. Lille Lennart roade sig med att stå upp på en stol i vardagsrummet och recitera dikter som han lärt sig utantill på originalspråken, av Goethe, Schiller och Pushkin. Ryska lärde han sig under de fina stunderna i familjens kök, tillsammans med kokerskan Berta, som följt honom ända sedan minnenas begynnelse.Stort äventyr
Idyllen gick i kras då Stalins trupper marscherade in i Riga, en majdag 1940. Tioårige Lennart begav sig till Frihetsboulevarden och såg soldaterna med egna ögon, förnam folkets förstämning, hörde skotten - och klarade sig med nöd och näppe då panik utbröt.Eftersom fadern bott i Sverige under första världskriget och hade svenskt pass, hade familjen ett val; Att låta Stalin bestämma deras öde, eller sälja dammodebutiken och övriga tillhörigheter, och följa med resten av Rigas svenska koloni ombord på Kung Oscar till Sverige. De valde det senare.- Jag tyckte att det var ett enda stort äventyr. Men att skiljas från Berta var en sorg. Jag älskade henne. Jag grät och försäkrade henne att jag aldrig skulle glömma henne. Det har jag heller aldrig gjort. Ett decennium senare, under militärtjänsten i Sverige bevittnade han från första parkett vad stress kan göra med en människa. I förläggningen märkte han hur soldaten i överslafen, som tog illa vid sig av militärlivets villkor, vred och vände på sig natten igenom. Den tredje natten steg soldaten upp och satte en skarpladdad pistol mot sin tinning. I sista stund övermannades han av Lennart och några till.- Den här upplevelsen gjorde ett djupt intryck på mig. Jag tänkte att jag skulle kunna få ett helhetperspektiv på stressfenomenet om jag läste både medicin och psykologi.Som pionjär inom stressforskning arbetade han tvärvetenskapligt och grundade Karolinska institutets stressforskningsinstitution. Han blev landets förste professor i psykosocial miljömedicin. Men även han drabbades av stress då hans första hustru insjuknade och slutligen dog i äggstockscancer 1988.- Jag var nio år äldre än hon och väntade mig att jag skulle dö först. Så det var den största påfrestningen i mitt liv. Jag fick högt blodtryck, gick ner tolv kilo och blev deprimerad. Det som räddade mig var dels mina två söner, dels några goda vänner som engagerade sig - och mitt intressanta och meningsfulla jobb.Sedan han, vid 76 års ålder, valdes in i riksdagen har han lagt sig vinn om att införa det han inte lyckats med under sina forskarår: en obligatorisk utbildning i arbetsmiljö för civilingenjörer och civilekonomer, alltså för nästa generations chefer.- Det verkar som om jag nu lyckas ro det i hamn, säger Lennart Levi.
Namn: Lennart Levi.Fyller: 80 år torsdagen den 20 maj.Gör: Riksdagsledamot (C), professor emeritus i psykosocial miljömedicin. Rådgivare åt FN-organen WHO och ILO samt till EU.Bor: I ett radhus i Sollentuna, norr om Stockholm.Familj: Hustrun Inger (gifte sig 1993), två söner från tidigare äktenskap, tre barnbarn, fyra bonusbarnbarn.Aktuell: Han lämnar riksdagen i september. Sedan ska han främst ägna sig åt att sprida sina kunskaper.Firar: Med en mottagning i Riksdagen.Karriär i korthet: Psykologistudier 1950. Studerade medicin vid Karolinska Institutet 1951-1959. Disputerade 1972 och blev 1978 landets förste professor i psykosocial miljömedicin. Påverkat den internationella utvecklingen genom uppdrag åt Världshälsoorganisationen (WHO), Internationella arbetsorganisationen (ILO), FN:s barnfond (UNICEF) och EU. Som folkbildare har han hållit omkring 4 000 föreläsningar.Utmärkelser: Belönades 2001 med Konungens medalj av åttonde storleken för banbrytande insatser inom stressforskningen, liksom med Amerikanska psykologförbundets Lifetime Award. Utsågs 2003 till en av årets folkbildare av ABF.Om att fylla 80: "Det är roligt att ha hunnit så långt. Men jag är samma människa som när jag fyllde 30, bara med mer erfarenhet."Fritidsintressen: "Opera, klassisk musik, natur, resor och - människor."Saker som engagerar: "Livsvänlig politik, speciellt med inriktning på ett mänskligare arbetsliv."Styrka: "Målmedvetenhet, och tro på det goda. Och kraft att arbeta för det."Svaghet: "Avtagande krafter med stigande ålder."Favoritplats: "Kafé Vasaslätten i Hagaparken. Jag går gärna dit och äter Hagabullar."Blir lycklig av: "När de många pusselbitarna faller på plats och jag ser ett sammanhang. Och av familjen förstås!"
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om