Det var i de sena tonåren hemma i Göteborg som Maria Leissner började intressera sig för politiken. Tidigt låg internationella frågor henne närmast om hjärtat, vilket de fortsatt att göra. Folkpartiet kom att bli hennes parti. Som 27-åring blev hon invald i partistyrelsen och elva år senare tog hon över stafettpinnen från Bengt Westerberg och blev partiledare, och därmed den första kvinnan på FP:s ledarstol.
Förändrade allt
Men efter bara ett år råkade hon ut för en fruktansvärd trafikolycka som kom att förändra allt. I den omkom hennes livskamrat sedan tretton år tillbaka och själv skadades hon allvarligt. Hon har beskrivit det som att livet i detta ögonblick tog slut.
Nu har det gått närmare 15 år och med små steg har livsglädjen kommit tillbaka. Bland annat har hon träffat en ny man, Pär.
- Vi möttes på nätet och vi har det superbra. Jag rekommenderar alla som vill träffa någon att prova det, säger hon, men tillägger att olyckan har satt sina spår och att det bitvis kan kännas mycket tungt.
- Livet blir ju aldrig som det varit förr, men så är det nog för alla människor. Det är en blandad kompott.
I samma veva tog även hennes yrkesliv en ny vändning. I stället för partipolitiska uppdrag arbetar hon nu som tjänsteman på utrikesdepartementet och är ambassadör för demokratifrågor. Bland annat handlar det om att få resten av EU att i sitt bistånd även ta hänsyn till just demokratifrågor.
Tungt arbete
- EU-kommissionens utsända ska tvingas att analysera hur den demokratiska situationen ser ut i landet, och arbeta mer aktivt med demokratifrämjande inom ramen för biståndet. Det har inte gjorts förut i EU, säger Maria och påpekar att det tar lång tid att förändra en sån stor koloss som EU.
Jobbet handlar om policyfrågor, att driva på utvecklingen och att kommunicera den svenska regeringens syn.
- Ibland känns det som att min roll ligger lite för långt från verkligheten, men en stor bonus är att jag träffar människor som verkligen är engagerade.
Är det så att du egentligen skulle vilja arbeta som till exempel sjuksyster i ett biståndsland?
- Haha! Jag kan tycka att det har varit väldigt mycket prat nu. Någon gång till i livet vore det roligt att få arbeta mer handfast.