Med passion för musiken
Konsertpianisten Staffan Scheja har haft en spektakulär karriär. Sedan sin bejublade konsert i Mozartutstyrsel i SVT för 45 år sedan har han intagit världens mest prestigefulla musikscener. Lusten till musiken är alltjämt omättlig.
"Varje konsert är en utmaning, man möter en ny publik varje gång", säger Staffan Scheja. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Vilket snart bar frukt. I 14-årsåldern debuterade han i en konsert med Herbert Blomstedt och Sveriges Radios Symfoniorkester. Och bara ett år senare satt underbarnet iklädd Mozarts utstyrsel och spelade inför ett fullsatt Cirkus i en tv-sänd konsert.- Jag var nervös men klarade det bra och fick bra recensioner.Genomslaget efter sändningen i Sveriges då enda tv-kanal var så stort att hädanefter var den unge virtuosen ständigt efterfrågad. Inte bara i Sverige, utan även i London och New York, där han förkovrade sig hos mästarna Ilona Kabos och Ania Dorfman.Men sitt stora internationella genombrottet upplevde den 25-årige pianisten sedan han vann den prestigefulla musiktävlingen Busoni, varpå världens finaste scener öppnades på vid gavel för honom. Fast särskilt omvälvande tyckte han det var att spela på legendariska Carnegie Hall.- Det var en stark upplevelse. En gång hade jag suttit där och lyssnat på mästarna, nu spelade jag där som solist. Det kändes väldigt stort, minns han.Ständig övning
Flera decennier senare har han fortfarande passionen för musiken kvar. Inspiration hämtar han från diplomanderna han handleder och genom konserter.- Varje konsert är en utmaning, man möter en ny publik varje gång. Känslan är en blandning av lustfylld glädje och självkritik - man har en idealbild om klangerna och fraseringarna. Efter konserten går jag hem och övar. Det gäller alla, även de största. Det finns alltid något att fördjupa sig i, något nytt att upptäcka. Det är det som är utmaningen, annars hade jag tappat lusten.Förvisso ligger dryga 50 års hårt övande bakom hans framgångar, men även instrumental talang och bred insikt om det västerländska kulturarvet har varit oumbärligt, tycker han.- Det är svårt att förstå Beethoven eller Brahms om man inte sätter deras musik i ett historiskt, kulturellt och även politiskt sammanhang. Först då kan man göra musiken begriplig för lyssnaren, säger Staffan Scheja.