Kan man annat än trivas här, undrar Cecilia Gyllenhammar retoriskt över mobiltelefonlinjen från sin hemliga grekiska ö, inte fjärran från "Mamma Mia-ön".
- Jag är omgiven av mandel- och citronträd, passionblommor, olivlundar, salvia och många andra kryddväxter. Och Medelhavet breder ut sig.
Även om hon har gröna fingrar och roar sig med att omhulda sin prunkande trädgård, har hon ett gott skäl att trivas med tillvaron just nu. Sju år efter författardebuten med En spricka i kristallen, sedermera tv-serie, är hon klar med sin andra roman. Kontraktet med agenten är underskrivet och boken ska ges ut senare i år.
Upptagna föräldrar
Att det har tagit så lång tid att bli färdig har ingalunda berott på någon skrivtorka, förklarar hon.
- Jag har behövt tiden till att ändra mitt liv. Jag har skilt mig och har ansvar för tre barn i åldrarna 13 till 18 år. Barnen är mitt absoluta allt och kräver mycket engagemang.
Uppvuxen med två strängt upptagna föräldrar, pappa var Volvos legendariske chef PG Gyllenhammar och mamma hans ständiga stöd, fick hon engagemang men inte så mycket tid, och hade svårt att göra sin röst hörd.
- Det var inte lätt att hävda sig mot väldigt starka och karismatiska föräldrar under de bräckliga tonårsåren. Men som människa måste man göra det! Det gjorde jag mest i det tysta. Jag läste mycket. Det var mycket inspirerande och periodvis min räddning.
En grubblare
Hon var en grubblande, osäker och sökande tjej med bra betyg i skolan, fastän hon var "stökig" emellanåt.
- Jag hade mycket känslor och jag är fortfarande en känslosam människa. Det gäller att använda huvudet också.
Förväntningarna på livet var stora.
- Jag är livsnjutare och äventyrerska. Jag ville resa mycket, träffa många människor och lära mig om livet och människorna. Och jag har tagit många risker, annars hade jag inte köpt det här gamla huset i Grekland utan att kunna språket.
Fast numera ger hon inte mycket för förväntningar.
- Tiden för förväntningar är förbi, säger hon.
Pappas nyfikenhet
Att hon i vuxen ålder skulle ha brutit med sina föräldrar, förnekar hon och förklarar helt sonika att det strider mot "naturlagarna".
- Man är alltid en del av sin familj, även om man inte träffar dem.
Mamma, framliden sedan två år, träffade hon och hade en "fin sista tid" med före hennes död. Pappa har hon en god relation till.
- Jag har ärvt hans nyfikenhet och öppna blick för världen.
Däremot är hon inte så intresserad av pengar och affärer.
- Jag jobbar inte med pengar, utan har valt något annat. Det är viktigt att stå på egna ben, säger Cecilia Gyllenhammar.