Anna Lindmarker fascineras av nyheter och direktsändningar. Som en av Sveriges mest kända nyhetsankare kan hon kombinera båda. Fast när världens elände väller in och bilderna blir alltför otäcka blundar hon.
- Jag trodde att känslorna skulle mattas av med åren, men det har blivit tvärtom. De fruktansvärda händelserna lagras nog i kroppen. En hårresande historia går rakt in i hjärtat och då känner jag mig både ledsen, upprörd och vanmäktig. Men jag kan inte låta känslorna ta överhanden i en direktsändning. Om jag skulle gråta kan det minska nyhetens värde, och bli en nyhet i sig.
Glad och lycklig
Betydligt lindrigare blir det att hantera saknade textrader, reportrar vars röst inte kommer fram eller andra tokigheter som hör direktsändningen till.
- Det är en del av charmen. Det gäller att skärpa till sig och vara beredd att lägga in en extra växel. Det trivs jag med, säger hon och brister ut i skratt.
Något hon tycks ha lätt för.
- Jag har turen att vara en glad och lycklig person. Svårigheter försöker jag att se förbi.
Flyttade runt
Mycket av denna positiva inställning kommer från stallmiljön där hon spenderade en del tid under uppväxten, från enträgna ansträngningar att förmå hästar att lyda hennes minsta vink eller hoppa över hinder.
- Stallet var en tuff miljö, men jag hade en enorm vilja och lyckades få min hopp-ovilliga ponny att hoppa 1,3 meter, minns hon.
En höjdpunkt som inträffade vid fyllda 14 år i Washington.
Pappans jobb som tidningskorrespondent förde familjen till platser som Washington, New York och Moskva. Flytten mellan olika länder, hem och skolor har satt sina spår.
- Det var en otrygg tillvaro. Det var inte lätt att som barn tappa kontakten med dem man älskade och kände: vänner, lärare, platser. Det tog mig många år tills jag kunde bli vuxen, känna mig trygg på ett ställe.
Förälskad än
Som barn var hon väldigt blyg, vilket betraktades som ett problem i skolan i USA. Men framföranden inför klassen gjorde sitt och nu är blygheten så gott som botad.
- Jag kan fortfarande bli generad om jag får för mycket uppmärksamhet kring min person. Då kan jag få ont i magen.
För tio år sedan mötte hon kraften som lätt besegrar magont: Kärleken.
- Jag är, baske mig, fortfarande förälskad! Kärleken gör att jag kan vara stark. Den ger mig trygghet och stadga, och har gjort det mycket lättare för mig i livet. Det är lite speciellt att bli förälskad mitt i livet. Man är mer realistisk och mindre blind, säger Anna Lindmarker.