"Jag jobbar med livet som insats"
Med över 100 filmer och tv-serier - och en mängd pjäser i både Sverige och Danmark - bakom sig är Ghita Nørby en av Nordens mest namnkunniga skådespelare. Men trots alla roller vet hon alltid vem hon är. En ganska vanlig människa som älskar rosor.
Foto: Elona Sjögren
Och ingen har vunnit det prestigefulla Bodilpriset lika många gånger som hon - hela fyra gånger. I Sverige har hon medverkat i åtminstone 15 filmer, förärats med en Guldbagge två gånger och spelat i Ingmar Bergmans Misantropen. Hon är ständigt aktuell i både film och teater - energin tycks aldrig ta slut.- Jag tror att det har att göra med det som heter lust. Lust på livet. Det gör att jag hela tiden intresserar mig för att berätta historier om människor. Det är magkänslan som bestämmer vilken historia jag blir nyfiken på.Fulhet skrämmer inte
Vad hennes egen framgång beror på vet hon precis: hennes beständigt goda humör.- Det är viktigt att kunna skratta åt sig själv och inte ta sig själv på allt för stort allvar. Om man plötsligt inbillar sig att man är världsunik så ska man akta sig. Men samtidigt som jag är på gott humör och gärna skrattar finns allvaret alltid med. Jag jobbar med livet som insats.Som karaktärsskådespelare blir varje ny roll en utmaning. Den egna fantasin är det främsta verktyget man har för att gestaltningen ska lyckas.- Men jag behöver inte gestalta en vacker person, fula människor går alldeles utmärkt. Vacker kan jag vara privat.Trots att hon har gestaltat så många och så olika personligheter vet Ghita Nørby precis vem hon är innerst inne.- Det är inte säkert att andra vet det, men jag vet. Jag tror inte att jag är en drottning bara för att jag spelar drottning. Jag är en ganska vanlig människa. Jag gillar att laga mat och odla mina rosor, orkidéer och andra blommor, jag är nyfiken på livet och är oftast på gott humör. Visst kan jag bli arg, men det går snabbt över. Så tycker jag om att leva. Att finnas här och nu är det skojigaste jag vet. Livet är förfärligt och skojigt, både ljuset och skuggan hör till livet.Operasångare
Med en pappa som var operasångare och en mamma som var pianist är hon praktiskt taget född in i opera- och teatermiljön.- Jag älskade det från första gången. Musiken är förförisk och betagande, allt är ljus och ljud, bilder och fantasi. Man kan inte annat än vara förtjust.
Så jobbar vi med nyheter