Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hon gav Astrids figurer ansikten

Som Astrid Lindgrens illustratör har de flesta av oss sett Ilon Wiklands illustrationer. Ännu i 80-årsåldern håller hon flitigt i pennan. Att illustrera har hjälpt henne att bearbeta livets motgångar.

Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX

stockholm (TT Spektra)2010-02-04 03:00
Ilon Wikland kommer aldrig glömma dagen som förändrade hennes liv: den 21 september 1944. Då tog hon avsked från sina farföräldrar, i vars hem hon växte upp sen föräldrarna skilt sig (mamma flyttade till Italien, pappa gifte om sig). Farföräldrarna älskade henne som hon vore deras eget barn. Kärleken och stabiliteten de skänkte henne har hon haft nytta av hela livet. Men att ta farväl och stiga på skutan till Sverige och fly den lilla estniska kuststaden Hapsal var enda sättet att undkomma andra världskrigets hemskheter och Sovjetunionens erövring av Estland. Efter fyra stormiga dygn ombord gick 14-åriga Ilon iland på Dalarö. Därifrån bar det av mot Stockholm där fastern fanns. I Stockholm fanns också konstskolan där Ilon kunde rita så mycket hon ville.- Det var en lycka att komma dit, jag har ju alltid ritat. Även under kriget hade vi alltid pennor, dåliga akvareller och papper. Jag ritade allt möjligt. När jag var ledsen ritade jag tills det gick över - och så är det fortfarande! Det har varit mitt sätt att gå till en annan och bättre värld, fly undan hemskheter och krig. Därför har jag klarat mig trots allt.Träffade Astrid
Tio år senare kom nästa kris. Maken var sjöofficer och fanns långt borta till sjöss. Själv stod hon hemma med sin ettåriga dotter i famnen och hade ett skriande behov av pengar. Mest av allt suktade hon efter att rita igen.- Jag hade en kamrat på Rabén och Sjögren förlag, så jag vågade gå dit med mina ritningar. Där träffade jag Astrid (Lindgren), som var chef för barnavdelningen. Då var hon känd, men inte lika stor ikon som hon senare blev. Jag sa till henne "Snälla, låt mig rita någonting". Glad i hågen gick jag hem med några sidor från Mio min Mio.Ger livskraft
Ingrid Vang Nyman, som tecknade Pippi Långstrump, kunde inte illustrera eftersom hon var svårt sjuk. Och Ilons provillustrationer föll uppenbarligen Astrid Lindgren på läppen. Så Mio min Mio blev startskottet för ett samarbete som varade så länge Astrid Lindgren levde.- Vår relation fungerade fantastiskt väl, aldrig ett ont ond. Det fungerade så väl för att Astrid gav mig fria händer.Ilon Wikland är aktiv fortfarande, att illustrera är något av ett livselixir som ger henne livskraft.- Jag fortsätter så länge jag kan hålla i en penna, avslutar hon.
Namn: Ilon Wikland.Fyller: 80 år den 5 februari 2010.Gör: Illustratör.Bor: Stockholm.Familj: Fyra döttrar och tio barnbarn.Aktuell: Illustrerar gode vännen Mark Levengoods nästa bok.Karriär i korthet: Skolan för bok- och reklamkonst, därefter frilans för såväl Veckorevyn som Kamratposten. Sedan samarbetet med Rabén och Sjögren förlag, för dem illustrerade hon bland annat Mio min Mio, Barnen i Bullerbyn, Barnen på Bråkmakargatan, Bröderna Lejonhjärta, Karlsson på taket, Madicken, Ronja Rövardotter och Saltkråkan. Den första juli 2009 invigdes museet Ilons sagoland, i hennes uppväxtstad Hapsal.Så firar jag födelsedagen: Hon har flera lockande alternativ att välja bland, inget är ännu bestämt.Om att fylla 80: Jag fattar inte att jag fyller 80. Jag har haft en skyddsängel under hela mitt liv och har alltid gjort det jag velat göra.Om Karlsson på taket: Astrid Lindgren godkände nästan allt Ilon Wiklands ritade. Med Karlsson på taket som undantag. I den första förlagan pryddes Karlsson, präktigt nog, med glasögon. Det var inte den Karlsson på taket som Astrid Lindgren hade tänkt sig. Denne hittade Ilon i stället på en marknad utanför Centre Pompidou i Paris, i en man vars mörka hår stod upp. Så Karlsson är egentligen en fransman.Senaste sedd pjäs: Tjechovs Måsen på Stockholms stadsteater.Lyssnar helst till: Klassisk musik, Mozart hör till favoriterna.Läser helst: Skönlitteratur, gärna nyutkomna böcker. PO Enquist och Kerstin Ekman är två stora favoritförfattare.Så rensar jag tankarna: Promenerar, lyssnar på musik, läser, tittar på tv.Bästa hemmasyssla: Rita (hon jobbar ju hemma).Saker som engagerar: Miljöfrågor, fred på jorden, jämställdhet och kvinnors rättigheter.Styrka: Jag ger inte upp. Och när det händer något dåligt tänker jag på vilket gott det så småningom kommer att föra med sig. Ett sådant tänkande ger styrka.Svaghet: Vill gärna bestämma.Talang: Jag trivs bra med mig själv.Noja: Havet påminner mig fortfarande om flykten från Estland. Ombord på en båt blir jag orolig.Favoritplatser: Paris, Hapsal, Stockholm.Blir lycklig av: När jag har ritat en hel dag och känner att blev bra. Och av mina barn, barnbarn och vänner - de är så viktiga för mig.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om