Lön för mödan brukar sällan vara en skrinnares lott. Åtminstone inte i Sverige. Träningen på elitnivå är monumental, ersättningen desto blygsammare. Men förra året blev Daniel Friberg det första svenska skridskoproffset tillsammans med skrinnarkollegan Joel Eriksson. Då fick han ett proffskontrakt med den norska klubben Team CBA som ger lite ekonomisk trygghet och bättre utvecklingsmöjligheter.
- Det gör jäkligt stor skillnad. I Sverige har vi inte så stor bredd i skridsko, och det här gör att man får väldigt bra åkare att träna tillsammans med. Det är en miljö som är uppbyggd för att man ska prestera.
Krävande sport
Daniel Friberg har idrottat så länge han kan minnas men började med skridsko först som tolvåring. Det var hans pappa som kände tränaren för klubben i Motala där han växte upp, och rätt snart insåg han att han var bättre lämpad för individuell idrott än för de lagsporter han tidigare hade ägnat sig åt. På den vägen är det.
I och med proffskontraktet bor han numera växelvis i Göteborg och Oslo. En normal dag styrs av träningspassen som är långa och hårda. På sin hemsida skriver han att hastighetsåkning på skridsko är "en av de mest krävande sporter som finns".
- Vi måste ju träna för väldigt många olika färdigheter, eftersom vi måste vara rörliga, snabba, explosiva, uthålliga, starka och tekniska. Prova att åka skridskor och sitta riktigt djupt - det är jobbigt. Och för att det ska gå fort måste du ha så himla många olika egenskaper.
Önskar ett svenssonliv
Deltidsnorsk blev han för ett par månader sedan, laget delar en villa i ett naturskönt område ett par mil från Oslo. Fem till sex timmars dagliga träningspass gör att det sällan blir något större hålligång inne i stan. Lite matlagning och en film är den vanliga fritidssysselsättningen, annars är datorn den plats där Daniel, som är intresserad av webbdesign, oftast fastnar.
Vad har du för drömmar om framtiden?
- Ett bra Svenssonliv antar jag, med vänner som man trivs med och kul på jobbet och allt det där vanliga. Men gott om pengar, så att man slipper oroa sig för det hela tiden.
Och inom idrotten?
- Att ta medalj på nästa OS. Det är väl det stora målet för alla utövare av en OS-gren.