Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Frank - en vinnare på turné

Elitidrottare och dansstjärna - med adhd. Syndromet är både en brist och en tillgång, tycker före detta brottaren Frank Andersson.

Frank Andersson är en av svensk idrottshistorias främsta. I Let´s dance skrällde han till och blev tvåa tidigare i år.Foto: Leif R Jansson/Scanpix

Frank Andersson är en av svensk idrottshistorias främsta. I Let´s dance skrällde han till och blev tvåa tidigare i år.Foto: Leif R Jansson/Scanpix

Foto:

Stockholm (TT Spektra)2011-05-09 03:00

Frank Andersson ger sig snart ut på en föreläsningsturné om det syndrom han på eget initiativ testades för. Adhd brukar beskrivas som en uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. När Frank Andersson fick diagnosen fick han också svar på en del frågor om sig själv. Varför han kunde glida bort under samtal och inte höra ett ord av vad den andra personen sa. Hur han kunde leta efter nycklar och mobiltelefon fast han hade dem i handen. Men också hur han kunde uppbringa styrkan att gå från inte särskilt talangfull brottare till elitidrottsman i världsklass.

- Det man är intresserad av blir man jävligt bra på. När man fastnar för något så är man otroligt intensiv, och det blev jag eftersom jag tyckte att det var roligt att träna, säger den trefaldige världsmästaren.

- Jag tror inte att jag hade klarat av att komma så långt om jag inte hade varit så envis, och det är på grund av adhd.

Rädsla förstör
Tretton EM- och VM-finaler, sju guld och sex silver talar sitt tydliga språk. Frank Andersson är en av Sveriges genom tiderna främsta idrottare och karriären gick som smort under 1970-talet och in på 1980-talet. Förmågan att ta sig till final handlar om psykisk styrka, menar han. Man får aldrig bli rädd, och man måste tycka att det känns roligt.

- Det är dags att sluta när man känner pressen och blir rädd för det man ska göra. Då är pressen för stor och du får inte ut det du kan ge. Att fega sig ur en match kan man inte göra, det går inte.

Varför la du av?

- Just av den anledningen, det var inte längre roligt och pressen blev för stor, säger Frank Andersson.

Han liknar känslan vid jaktscenariot, när man tittar bakåt och ser drevet komma. Psyket utsätts för en press som man måste kunna hantera.

- Känner man att det blir jobbigt så ska man lägga av, för då agerar man inte på samma sätt på mattan. Då blir det ett annat sätt att brottas och det är inte längre jag. Då är det dags för någon annan att ta över.

Vill flytta hem
På frågan om han ångrar något blir svaret ett skämtsamt: "Massor. Det kan jag skriva en bok om", utan att han direkt vill gå in på detaljer. Höjdpunkter från idrottskarriären är heller inget han går igång på att prata om.

- Höjdpunkter, det är barnen. De hänger med, det är något man kan ta på. Även om de blir äldre är relationen alltid skön. Det andra är bara historia.

Barnen gör också att han nu vill flytta tillbaka till Sverige, efter att ha bott i Madrid ett längre tag. Flytten ska bli av till hösten är det tänkt. Framtidsförhoppningarna är blygsamma.

- Att få vara frisk, och att barnen får vara det och utvecklas bra och att skolan och alltihop funkar. Det är väl det jag önskar mest.

Namn: Frank Andersson.

Ålder: 55 år den 9 maj 2011.

Bor: Har bott i Madrid men planerar flytt till Sverige till hösten, för barnens skull.

Familj: Blivande sambon Jeanette Kindblom och gemensamma dottern Montana. Har dottern Mira och sonen Isak sedan tidigare.

Aktuell: Drar i maj ut på en stor föreläsningsturné om adhd. I höst aktuell som tävlingsdeltagare i tv-programmet Superstars, samt som dansör i föreställningen Ladies night.

Karriär i korthet: Var en av Sveriges främsta brottare i mellanvikt med två junior-VM-guld, fyra EM-guld, tre VM-brons och ett brons i OS 1984, allt i grekisk-romersk stil. Kom tvåa i Lets dance 2011.
Så firar jag födelsedagen:
"Det vet jag inte, men vi käkar väl någonting och det är väl bra. Min sista stora fest var när jag fyllde 40, nu är det inte så viktigt längre."

Om att fylla 50: "Det går inte att undvika. Det är bara att följa med och sluta fylla år, om du förstår hur jag menar. Är man bara aktiv så har det inte så stor betydelse."

Favoritdans: "Rumba. Vi fick ju full pott båda gångerna vi dansade den."

Finns inte i garderoben: Rosa kläder.

Så rensar jag tankarna: "Jag vilar en timme. Jag kan sova var som helst, det har lite med min adhd att göra."

Vill inte ha i födelsedagspresent: Tårta. "Det gäller att hålla formen fram till Ladies night i höst. De har sagt att det vore roligt om jag ser ungefär likadan ut som i Let’s dance."

Om föreläsningen: "Hur det är att leva med adhd och hur det var att leva innan jag fick diagnosen. När jag fick den här diagnosen och började med medicinering hjälpte det mig oerhört mycket med min fokusering. Det är ingen sjukdom, det är ett syndrom. Det handlar om koncentrationssvårigheter, och då kan man få hjälp med det. Poängen är väl att det inte är farligt att ha adhd."

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om