- Jag kan se med nya ögon på dessa frågor nu, säger han.
Uppvuxen i ett kulturarbetarhem - mamma var konsertpianist och pappa drev en sybehörsaffär - flyttade Leif Pagrotsky 1976 från Göteborg till Stockholm för att börja jobba på Riksbanken. Första bostadsorten var Orminge i Nacka och han bor fortfarande kvar i området. Jobbmässigt har det däremot blivit större rörelser, inte minst har han gått från att vara tjänsteman till folkvald politiker.
- Trots att jag varit i samma kvarter har det varit nya utmaningar hela tiden, säger Leif Pagrotsky.
Ändrade kurs
Men 2004 ändrades kursen 180 grader i och med att Leif bytte stol från näringsministerns till utbildnings- och kulturministerns. Idén kom från Göran Persson och var tänkt som ett sätt att fräscha upp politiken.
Sett i backspegeln visade det sig vara ett lyckat drag. Leif blev Paggan med hela Mediesverige. En person som sällan missade en premiärfest, men som också visade ett stort och genuint intresse för vad musikerna, skådespelarna och konstnärerna hade att säga.
Var det en rolig tid?
- Ja, väldigt spännande och dynamisk. Inte minst det digitala genombrottet inom internet och öppnandet för nya tv-kanaler.
Det är också detta som han säger sig vara mest nöjd med som kulturminister: från tre, fyra tv-kanaler fick svenska folket tillgång till närmare 40.
- Det har i sin tur lett till större konkurrens och vitalitet i tv-utbudet, säger han, men tillägger att utvecklingen också är en besvikelse.
- Harry Schein sa "mångfald är enfald". Och tyvärr är det så att väldigt många kanaler gör liknade saker och det är väldigt lite av journalistisk förnyelse.
Känns det tråkigt att gå tillbaka till att jobba med ekonomifrågor igen?
- Jag har suttit i riksbanksfullmäktige och ägnat mig åt finanskrisfrågor sedan 2006. Redan som handelsminister jobbade jag med Sverigebilden, med att förändra den från självmord, Ingmar Bergman, depressioner och duktig ingenjörskonst till kreativitet, ungdomlighet, musik, restaurangliv och design.
- Men det är klart att det var en annan sak att få ägna sig åt det på heltid. Och jag fortsätter att gå på Göteborgs filmfestival och jag ser fortfarande mycket teater.