Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Finlands sak var hans

"Tali-Ihantala 1944 - Slaget om Finland" visar fortsättningskrigets fasor på vita duken.  För svensken Orvar Nilsson var de verklighet.

Foto: Scanpix

Stockholm (TT Spektra)2008-01-12 03:00
"Tali-Ihantala 1944 - Slaget om Finland" är den avslutande del två i filmprojektet om fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen 1941-1944. Del ett, "Framom främsta linjen", visades på svenska biografer 2004. Del två får premiär på svenska biografer på fredag.Filmen skildrar det så kallade storanfallet där finska försvarare ställdes mot en blixtattack av en långt överlägsen rysk styrka med syfte att inta Helsingfors och tvinga Finland att kapitulera.Orvar Nilsson från Halmstad är i dag 88 år. Han var en av många svenskar som anmälde sig som frivilliga till Finlands försvar. Han har också varit rådgivare under inspelningen av "Tali-Ihantala 1944".-Jag kom till Finland redan 1940, till vinterkriget, när jag var kadett på officersskolan Karlberg. På Karlberg ville alla åka till Finland, men vi var några få som togs ut. Vi avlöste finska trupper vid fronten i slutet av februari - men så tog kriget slut den 13 mars. Det blev inte så värst mycket krigande för oss.Förlorade hälften
Men Orvar Nilsson skulle få en andra chans.-Redan efter vinterkriget visste vi att ryssarna skulle komma tillbaka - och då skulle vi också göra det. Jag kom dit i december 1943 och låg i främsta linjen. Vid ett tillfälle skulle vi försvara en höjd där vi inte kunde gräva ned oss. Då förlorade vi femtio procent av vår styrka på 52 svenskar. Sedan kom tio dygn där vi var praktiskt taget oavbrutet i stridslinjen, efter det var vi 16 man kvar."Tali-Ihantala 1944" har strävat efter så hög realism som möjligt vilket gör att den saknar de vanliga dramaturgiska elementen och nästan tagit formen av en dramadokumentär. På frågan om vilka aspekter på kriget som en film inte kan återskapa svarar Orvar Nilsson med att återberätta en handfull episoder från sin tid vid fronten:-En svensk pojke skulle ta skydd mellan två stora stenar under granateld, men en granat slog ner precis där han stod. Jag återfann honom i smådelar, en arm här, en benbit där. Vid ett annat tillfälle fick vi artillerield på oss där jag stod med två av mina närmaste medarbetare. Vi kastade oss ner men bara två kom upp, den tredje var svårt sargad. De känslorna kan man aldrig återskapa. Filmen visar hur det gick till. Men ibland var det värre.Slogs med tyskarna
Filmen visar också hur Finland slogs sida vid sida med tyskarna. Än i dag debatteras om Finland och Hitlertyskland ska betraktas som allierade under andra världskriget eller bara vapenbröder.-Vi svenskar som var med var Finlandsfrälsta. Vi hade bevittnat svårigheterna för folket och sett flyktingarna. Dessutom tyckte vi att fredsvillkoren var fruktansvärda. Huvuddelen av oss gillade inte att ha tyskarna där, men vi stred inte för dem utan mot ryssarna. Vad visste vi om nazismen?I dag deltar svenska soldater i krig igen, men den här gången i FN-tjänst. Vad säger Orvar Nilsson till de unga män och kvinnor som funderar på att resa till främmande krigshärdar?-Jag har alltid rekommenderat FN-tjänst. Jag deltog själv på Cypern och vet hur duktiga svenska soldater är. Däremot gillar jag inte att ha Sveriges försvar i Afghanistan. Där gör det ingen nytta.
Fortsättningskriget utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen mellan juni 1941 och september 1944. Det har fått sitt namn eftersom det blev en fortsättning på vinterkriget 1939-1940.I juli 1941, efter att Stalins Sovjet bombat finska städer, gick den finska armén, understödd av Hitlers Tyskland, till anfall för att återta de delar av landet som tillfallit Sovjetunionen under vinterkriget. I slutet av 1941, efter offensiven där finländarna tog betydligt större områden än de förlorat, inföll det så kallade ställningskriget som kom att vara till juni 1944. Då kom det sovjetiska Storanfallet mot Karelska näset, från början mycket framgångsrikt, och Stalin krävde villkorslös kapitulation. Men vid slagen i bland annat Tali-Ihantala vann Finland med hjälp av Tyskland viktiga segrar som fick offensiven att stanna.Det finska motståndet i kombination med de allierades kapplöpning mot Berlin fick Sovjetunionen att börja dra tillbaka soldater och vapen från den finska fronten. Vapenstilleståndet undertecknades den 19 september 1944.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!