Några egenskaper dyker upp i de flesta artiklar om Per Westerberg. Att han är förmögen - rikast i riksdagen - och att han håller en nedtonad profil, han är diplomatiskt lagd. Det är en något torftig beskrivning av den ledamot som har suttit längst i riksdagen och som innehar rikets främsta ämbete näst efter kungen. När han själv får nämna några av sina mer utmärkande egenskaper är det också en delvis annan bild som tonar fram.
- Jag är otålig. Det är det ingen tvekan om. Jag vill få saker gjorda. Jag har en tendens att uttrycka mig ganska drastiskt ibland, säger han.
Det är lustigt, nu motsäger du själv den diplomatiska läggning du brukar tillskrivas?
- Jag måste lägga band på mig eftersom talmansposten ju mycket handlar om att vara diplomatisk och att försöka skapa majoriteter och konsensus, inte minst i ledningen och styrningen av riksdagen.
Sin egen väg
Han beskriver sig som öppen och rak utan särskilt många baktankar i sin kommunikation. Samt blyg och mycket mån om sin familj. Han kommer från en släkt av civilingenjörer som är fast förankrad i näringslivet, och håller med om att han gick sin egen väg genom studierna på Handelshögskolan och med satsningen på politiken.
Att han hamnade i riksdagen var en slump - en företrädare fick hastigt lämna sin plats. Men att han har blivit kvar är ingen tillfällighet. Per Westerberg citerar sin numera bortgångna kollega, professor Gunnar Biörck.
- Han brukade säga att riksdagen var det förnämsta universitet han någonsin studerat vid. Och det är ju det som är spänningen och favören i riksdagsarbetet, att man får tillgång till den bästa informationen i det område man arbetar med.
Amatörforskare
Per Westerberg poängterar också att riksdagen numera är starkt internationaliserad, på så vis att ledamöterna reser och nätverkar i Europa och övriga världen i mycket större utsträckning än för bara 10-15 år sedan. Som talman tar han emot alla talmän, presidenter, premiärministrar och utrikesministrar som besöker Sverige, något han beskriver som "en yrkesförmån" och ett sätt att följa med i utvecklingen.
I övrigt läser han mycket historia och tror att han hade kunnat bli forskare om han hade fått leva om sitt liv. Han har ett stort historiskt bibliotek, framför allt inom det ekonomiska och politiska området.
- Det handlar om sambanden, förklaringsmetoderna som inte bara rör generaler och kungar, utan mer hur folket har utvecklats och varför det utvecklas - och mycket annat spännande! Jag blir kanske amatörforskare efter pensionen.
Lite nördig
Fritiden tillbringas gärna i skärgårdsmiljö på strövtåg i naturen. Men arbete och fritid flyter ofta ihop, och med ett generat skratt berättar han att han även på lediga stunder tycker att det är spännande att delta i seminarier och diskussioner av olika slag. En smula ursäktande tillägger han:
- Jag är lite nördig, naturligtvis.