Sarah Sheppards intresse för dinosaurier måste ha legat slumrande alltmedan hon under uppväxten fick fossiler till julklapp och födelsedagar av sin amerikanske pappa. För fem år sedan hände något som förändrade hennes tillvaro som frilansande formgivare totalt. Hon och en kompis skulle pigga upp sig med en universitetskurs. De kom in på en fempoängare om dinosaurier på Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet.
- Jag blev helt besatt! Dinosaurier är det smaskigaste i hela evolutionen. De är ju så roliga, så farliga och har funnits på riktigt. Precis som vi har de bott på jordklotet - och funnits längre än oss.
Skrev barnbok
Fascinationen blev så stor att hon inte ville släppa ämnet. Två år senare debuterade bokälskande Sarah Sheppard med barnboken Massor av dinosaurier, som hon både skrev och illustrerade. Boken föll i god jord och nominerades till Augustpriset, varefter hon skrev ytterligare tre böcker och illustrerade än fler. Därmed blev tillvaron så gott som fulländad.
- Det kan inte bli bättre. Jag ritar ju dinosaurier på dagarna. Det är barnsligt och härligt och lyxigt. Fast det är svårt att förklara för mina barn vad jag håller på med.
Bodde i USA
Under sin egen barndom låg intresset på annat håll, trots pappas återkommande fossiler.
- Jag fascinerades av omvälvande naturfenomen: vulkanutbrott, jordbävningar och tornados.
Fäblessen för oväder fick sitt lystmäte på nära håll när familjen flyttade till faderns hemtrakter i Atlanta i USA.
Efter två år återvände sjuåriga Sarah med familj till Sverige, till en början med en kraftig amerikansk brytning.
- Det var 1970-talet, USA var inte så populärt. Jag uppfattades som konstig och passade inte in. Men det var också nyttigt att tänka att jag inte var som alla andra.
Inte alltid social
Fortfarande kan hon uppfattas som lite eljest av utomstående. Stundom kan hon hänge sig åt att tillsammans med barnen samla fossiler på någon gotländsk strand (medan maken är uttråkad) och vara social; stundom, som under skrivprocessen, drar hon sig helt undan och uppfattar kontakter som störningsmoment.
- Jag tror att jag kan vara lite dubbel, ibland social och pratig, ibland en enstöring. Hoppas att folk kan vänja sig vid det. Med åren har jag accepterat mig själv och försöker inte låtsas att jag är jättesocial när jag inte är det, säger Sarah Sheppard.