Intresset för brödbak med surdeg som grund bara växer. Naturliga jäsdegar bubblar i många kök och tekniken är enkel - men lite tidsödande. Mjöl och vatten är grunden. Blandningen får står ett par dygn för att sedan drygas ut med mer vatten och mjöl de närmast påföljande dygnen.
Mystiska degar
På tredje dagen bubblar det lovande i min surdeg gjord på rågmjöl. Vetesuren i skålen bredvid tycks däremot inte trivas lika bra. Orsaken står skriven i stjärnorna, men det kan vara handelsmjölet som har för lite tryck för att ge degen den jäskraft som ska till. Nästa gång får det bli ett paket hyggligt nymalt Krav-mjöl som har mer av det ursprungliga i sig.
Vetesurdegen, som ska ligga till grund för något grövre baguetter, fick väckas upp med 25 gram jäst som blandades i några timmar innan utbakningen dag fem. Fusk kan man tycka, men hellre det än inga baguetter alls. Smaken och strukturen av surdeg finns där även om den fick lite hjälp på traven.
Vanliga baguetter bakas på enbart vetemjöl, men med ungefär 10 procent ljust rågmjöl i degen får baguetterna mer karaktär och djupare färg.
Mer än bröd
Testa också att baka pizza på vetesurdeg och du är såld för all framtid. Plötsligt har du en urpizza på bordet och den smakar inte som de pizzor du ätit tidigare.
Rågsurdegsbrödet blir ett något mörkare men för den skull inte riktigt mörkt bröd. Satsen räcker till en 12-14 portionsbröd eller till en limpa och hälften så många portionsbröd. Oavsett hur de bakas ut ger de ett mycket gott bröd till frukost eller som tillbehör till soppa eller mustiga grytor.