Avrättade i Guds namn
Jan Guillou väckte starka känslor när han jämförde dagens incestdomar med 1600-talets häxprocesser. Nu har hans bok "Häxornas försvarare" blivit tv-serie med målet att ge upprättelse åt de oskyldiga som avrättades i Guds namn.
1600-talets häxpanik startade i Lillhärdal i Härjedalen och ledde till att 300 oskyldiga kvinnor dömdes till döden för häxeri. Foto: Troja/TV4
Foto:
Serien bygger på Jan Guillous reportagebok "Häxornas försvarare". Verkliga händelser har rekonstruerats med hjälp av omkring 200 statister och skådespelare. Författaren medverkar själv som seriens ciceron, och kliver ibland ur berättarrollen för att spela någon av de dåtida jurister som ifrågasatte logiken i häxjakten och försvarade de utpekade kvinnorna.
- Jag vill gärna identifiera mig med Anders Stiernhöök och de andra. De knäckte häxpaniken på åtta år och såg till att förnuftet segrade, säger han.
Dagens häxpanik
Jan Guillou följer spåret från 1600-talets häxbål fram till det han kallar "dagens häxprocesser". Incesträttegångar där barn ska ha lurats till att berätta om organiserade sexövergrepp, och tar som exempel den så kallade "Södertäljeflickan".
- Jag godtar att incest finns och att det är ett allvarligt brott, men jag godtar inte att det finns hundratals kannibalistiska sekter som äter barn i Sverige, som professor Lundgren hävdar, säger Jan Guillou och syftar på Uppsalaforskaren Eva Lundgren.
Boken väckte starka känslor då den kom ut 2002, och den utpekade "Södertäljeflickan" svarade med en debattartikel i Dagens Nyheter.
- Jag är övertygad om att hon tror på sin egen historia, men hon har faktiskt berättat att hon hade till uppgift att slakta de barn som skulle ätas upp. Att hon som belöning fick ena ögat. Då känner man att man befinner sig mitt uppe i en sådan här häxpanik.
Mediernas intresse för det extrema och spektakulära är enligt Jan Guillou en av anledningarna till att häxmyten fortfarande lever och sprider sig i vår tid. Historisk arrogans en annan.
- Idén om att förr i världen var människor så primitiva och i dag är vi så kloka, vilket naturligtvis inte är sant.
Minnesceremoni
"Häxornas tid" består av fem timslånga avsnitt. I sista avsnittet tar historien en oväntad vändning när biskopen i Härnösands stift kommer till Lillhärdal, på initiativ av tv-teamet.
- Under arbetets gång väcktes en enorm medkänsla för de här människorna. De var helt oskyldiga, men avrättades ungefär som galna kor. Det var dags att ge dem upprättelse, säger regissören Christian Arnet.
Idén var att få kyrkan att be om ursäkt för häxprocesserna. Det växte till en minnesceremoni som innefattade hela Lillhärdal. Flera hundra personer vandrade ut på myren där häxbålen hölls 1672. En minnessten avtäcktes och det hela avslutades med att biskopen lyste frid över platsen.
- Jag tror inte på Gud men jag respekterar kyrkan för ett bra ställningstagande. Det var mycket rörande att se en hel bygd ställa upp, säger Jan Guillou.
Så jobbar vi med nyheter