Arg sprÄkglÀdje i hÀtsk debatt
Miljonsvenska, blattesvenska eller bara sexistiskt pojkslang?Förortens eget sprÄk debatteras just nu hÀtskt pÄ kultursidorna.
Bildtext 1: Bildtext 2: Bildtext 3:
Foto:
I ena ringhörnan: litteraturprofesssorn Ebba Witt-Brattström och journalisten och chefredaktören à sa Mattson. I andra ringhörnan: redaktionen för tidningen Gringo.
I mitten stÄr bland annat författaren Alejandro Leiva Wenger, som vÀlkomnar ett ifrÄgasÀttande av Gringos motiv och ser Witt-Brattström trampa Ätskilliga förortsbor pÄ tÄrna.
Första ronden: I en tv-debatt om skolpolitik kritiserar Ebba Witt-Brattström regeringen som hon menar Àr rasistisk som satsar pÄ hemsprÄksundervisning framför svenskundervisningen. Ett av hennes uttalande retar upp redaktionen pÄ Gringo: "Regeringen signalerar till vÄra nya svenskar att det rÀcker om de lÀr sig lite lagom blattesvenska sÄ att de kan slÄ upp ett stÄnd och sÀlja bananer i RosengÄrd."
LĂ„tsasannons
Gringo, som lanserat begreppet miljonsvenska för att höja statusen, svarar med en lĂ„tsasannons pĂ„ lĂ„g nivĂ„: "Witt-Brattströmska kompaniet söker sprĂ„kfascister. Du! Ja, Du. Det Ă€r Dig vi behöver. Under förutsĂ€ttning att Du vill bevara Sverige svenskt i ordets mest ariska bemĂ€rkelse (Ă)". I en debattreplik i Dagens Nyheter förtydligar sig Gringos redaktion. Problemet Ă€r, menar man, att miljonsvenskan har lĂ„g status och att det visar hur omvĂ€rlden ser pĂ„ de som bor dĂ€r den talas. Miljonsvenskan Ă€r viktig för identiteten.
VanemÀssigt gnÀllande
SprÄkprofessorn Ulla-Britt Kotsinas, som skrivit Ätskilliga böcker om slang, tror att Ebba Witt-Brattström Àr fel ute med sitt överklassperspektiv. Kotsinas vÀnder sig mot det vanemÀssiga gnÀllandet pÄ invandrarungdomar.
LĂ„ngdragen process
Men det Àr inte heller att bara bestÀmma sig för att höja statusen. Det Àr en lÄngdragen process, sÀger Ulla-Britt Kotsinas som ser tydliga likheter med Ekensnacket i Stockholm för hundra Är sedan, som till slut togs upp av svenskan.
- Ungdomar i alla tider har opponerat genom att anvÀnda ett sprÄk som de vuxna inte tycker Àr riktigt. Situationen för de hÀr ungdomarna Àr ju svÄrare, eftersom det syns pÄ de flesta att de har en annan bakgrund.
Andra ronden: En krönika i Stockholm City av Nima Daryamadj fÄr journalisten à sa Mattsson att ondgöra sig över att förortsslangen Àr full av sexism, vÄld och homofobi. I en bisats nÀmner Daryamadj att ordet guss - nyligen upptaget av Svenska Akademiens ordlista - lÄter vÀldigt likt det persiska ordet för prutt. à sa Mattsson tar det för Ànnu ett exempel pÄ kvinnoförnedring, och efterlyser gussar (tjejer) frÄn förortskulturen i debatten.
Knappast sexistiskt
Alejandro Leiva Wenger Àr inte sen att pÄpeka att guss hÀrrör frÄn turkiskans kiz (tjej) och knappast Àr sexistiskt. Slang stÄr inte i motsÀttning till sprÄklig kompetens, menar han. Och han fÄr medhÄll av Ulla-Britt Kotsinas:
- GÄng pÄ gÄng har grupper i föraktade omrÄden upplevt att man ser ner pÄ deras sprÄk. DÄ blir ungdomarna frustrerade. De allra flesta Àndrar sitt sprÄk, nÀr de Àr mogna för arbetslivet har de ocksÄ lÀrt sig uttrycka sig pÄ andra sÀtt.
Tredje ronden: Ledarskribenterna enas. Att kalla förortssvenskan för framtidens sprÄk Àr en myt som bara förortsungarna förlorar pÄ, skriver Expressens politiske redaktör PM Nilsson. DN:s ledare ger Ebba Witt-Brattström rÀtt i sin önskan att svenska sprÄket ska fÄ en starkare stÀllning i skolan. Precis som PM Nilsson menar DN att hotet knappast Àr Rinkebysvenskan, men DN ser ett helt annat hot - engelskan.
Trevlig gotlÀndska
Grunden för den spretiga debatten Àr i slutÀndan sprÄket och man kan undra hur oeniga debattörerna egentligen Àr. SprÄket Àr nyckeln till arbetsmarknad och till integration. Svenskundervisningen i skolan Àr viktig.
- Men vi mÄste ocksÄ vÀnja oss vid att svenskan kan lÄta annorlunda. För 40 Är sedan skrattade vi Ät dialekter frÄn landsbygden. I dag tycker vi gotlÀndska lÄter trevligt Àven om vi inte begriper ett dugg. Det handlar om att förstÄ budskapet och om att vilja förstÄ, sÀger Ulla-Britt Kotsinas.
SĂ„ jobbar vi med nyheter