Äntligen Lenas tur
Lena Nyman är årets O?Neill-stipendiat. På onsdagseftermiddagen hyllades hon av kollegor och Dramatenchefen.- Jag vet inte varför jag inte har fått det förut, de andra har väl haft bättre tumme med chefen, säger hon.
Årets ONeill-stipendiat heter Lena Nyman. Hon fick stipendiet av Dramatenchefen Staffan Valdemar Holm. En enligt motiveringen "riktigt stor aktris med en omisskännlig närvaro och tonträff i varje mikrosekund av sitt konstnärskap". Foto: Henrik Montgomery/Scanpix
Foto:
Själv var Lena Nyman nöjd med att till slut få priset.
Äntligen accepterad
- Vid hundra års ålder blir man äntligen accepterad som skådespelerska.
I rosa keps, uppklädd och på mycket gott humör kom hon i taxi till Dramaten för att ta emot priset.
- Jag såg "Lång dags färd mot natt" när jag var tio år, med ursprungsuppsättningen med bland andra Inga Tidblad och Jarl Kulle. Jag förstod inte så mycket, särskilt inte vad det var för fel på mamman. Morfin kunde man inte stava till i vanliga kretsar i Sverige då. Det var ett mysterium, ruskigt men fascinerande. Det är en skådespelarpjäs av Guds nåde, berättar hon efter prisutdelningen.
Men själv har du aldrig spelat O?Neill?
- Nej tyvärr. Men det var på håret.
Tanken var att Lena Nyman skulle spela just mamman i den uppsättning av "Lång dags färd mot natt" som nu spelas för fulla hus på Dramatens stora scen.
Men sjukdom satte stopp för planerna och Lena Endre har i stället tagit över rollen.
Lena Endre var också på plats vid prisutdelningen, precis som ytterligare några av de tidigare O?Neill-stipendiaterna. Marie Göranzon, kallad "min gamla lekkompis" av Lena Nyman, menade att Lena är den som är mest värd stipendiet av alla.
- Nu ska jag köpa champagne för hela slanten och ha ett jätteparty. För Marie och mig. Nästa steg är att bli alert och kry igen så att jag kan dra igång med Kristina. Kristina Lugn och jag har alltid planer, säger Lena Nyman.
Så jobbar vi med nyheter