– Givetvis blir det salut med en kanon som är tillverkad här i Stavsjö en gång i tiden, säger Fredrik Öresjö, ordförande i museiföreningen.
Är Stafsjö Bruksmuseum öppet året runt?
– Nej, vi stängde för säsongen efter september, men nu har vi en extra öppetdag för vårt jubileumsfirande.
Hur kommer firandet att se ut?
– Vi kommer att ha visningar av museet och våra samlingar, fika med tårta och underhållning av trubaduren Peter Wearme från Krokek. Dessutom kommer vi att visa en film om Nunnebanan, det vill säga tåget som gick ner till Sandviken en gång i tiden.
– Och för den som vill kommer vi även att öppna vår Labbit, ett litet hus från 1700-talet, där masugnsarbetarna förr gick in och vilade under friskiften.
Vad kan du berätta om kanontillverkningen?
– Den tillverkningen hade vi från 1700-talet, då vi var Sveriges dominerande tillverkare av kanoner. Alltså större än Finspång och Åker, som var de bruk som på den tiden konkurrerade om kanonkunderna. Dels nere i Europa och här i Sverige till bestyckning av fartyg och till befästningar.
– Stafsjö Bruks kanoner spreds över hela världen och bland annat har vi bilder på kanoner från Island i norr till Sydafrika i söder. Därnere finns kanoner bevarade både från Stafsjö och Finspång sida vid sida.
Och era egna kanoner här på museet?
– Vi har bland annat en mindre stridskanon och en liten salutkanon, som alltså inte var för strid.
– Under 2003 fick vi ta emot flera kanoner från Armémuseum i Stockholm, Marinmuseet i Karlskrona och från Norrköpings kommun. Alla dessa finns nu att beskåda här i museet eller utanför.
Det ligger en bamsekanon på över fyra meter inne på museet?
– Ja, den tillverkades här 1736, väger över tre ton och den har vi fått från Armémuseum. Vi vet inte vad den användes till en gång i tiden, men jag tror att den användes för försvaret av Stockholm.
– När den kom byggde vi till museet för kravet från Armémuseum för att vi skulle få den vara att vi bevarade den inomhus. Men själva hade de den utomhus i Stockholm i många år...
Är det mycket kvar av Stafsjö Bruk, förutom museet?
– Ja, verkligen, säger Fredrik Öresjö. Efter att kanontillverkningen lades ner 1859, har vi bland annat gjort ångpannor, tröskverk och verktygsmaskiner.
– Idag har bruket, som bytt ägare och namn till Stafsjö Valves, enbart tillverkning av skjutspjällsventiler till pappers- och cellulosaindustrin, som säljs över hela världen och man har cirka 70 anställda.