Det är polisen i regionen som avgör när nationella bombskyddet ska kallas in. Det kan handla om ett mystiskt föremål, en väska eller rent av mer skarpladdade saker. De senaste veckorna har bombgruppen varit på besök i Norrköping vid flera tillfällen. Bland annat hittades en skarpladdad granat placerad under en bil den 19 oktober – varefter bombgruppen kallades in och tog med sig granaten. Den 20 oktober var det dags igen då polisen vid en husrannsakan hittade föremål som tillsammans skulle kunna bli en sprängladdning.
Nationella bombskyddet under polisens nationella operativa avdelning (Noa) finns på tre platser i Sverige. En i Stockholm, en i Göteborg och en i Malmö.
– Vi åker runt i hela landet just nu, säger Bertil Olofsson, sektionschef vid Nationella bombskyddet.
Det är den grupp med bombtekniker som befinner sig närmast händelsen som tar respektive ärende.
Det är upp till varje polisregion att begära bombgruppens hjälp när man har att göra med föremål man inte kan – eller ska – hantera på egen hand. Det är bombgruppen med sina specialutbildade tekniker som handhar såväl misstänkt explosiva ämnen som giftiga sådana.
Bombgruppens arbete startar direkt när de kommer till platsen.
– Vi försöker identifiera vad det är för föremål och beroende på farlighetsgrad och omfattning så vidtar vi de åtgärder vi behöver för att bevissäkra och destruera. Och det har vi olika metoder för beroende på vad det är för föremål, säger Bertil Olofsson och förklarar att man helt enkelt förstör föremålet när man gjort vad man kan för att säkra bevisen.
Hur svårt är det för bombgruppen som är så pass tränad att se om ett föremål är skarpt eller inte?
– Det är förhållandevis enkelt för dem att med olika metoder konstatera om den är skarp. Det kan man se visuellt – och är vi osäkra har vi olika metoder för att konstatera om misstänkt farliga föremål verkligen är farliga eller om det är attrapper eller ofarligt, säger Bertil Olofsson.
2014 var bombgruppen kallad för konsultation via telefon eller rent fysiskt gällande ärenden i Östergötland 24 gånger. 2015 var siffran uppe i 42 för att sedan vända ner till 37 år 2016.
Hittills i år har alltså nationella bombgruppen kontaktats av Östergötlands regionledningscentral 65 gånger.
Bertil Olofsson bedömer dock inte att man är oftare i Norrköping med omnejd än man är i andra delar av landet.
– Nej, det är ganska jämnt fördelat, säger han.
Bombgruppen åker inte bara ut för att säkra misstänkta föremål. De åker också på genomförda sprängningar, så som den som var på Nygatan, natten till 25 september i år. Stora delar av en innergård sprängdes då bort.
För att jobba med bombgruppen krävs specialutbildning hos polisen.
– Man söker till det här och så blir man föremål för tester och genomgår en utbildning som är hyggligt lång i olika etapper innan man självständigt får jobba med de här farliga föremålen, säger Bertil Olofsson.
Allt som bombgruppen åker på är heller inte skarpa larm. Under onsdagen larmades till exempel om ett misstänkt farligt föremål på Skavsta flygplats. Det visade sig senare vara falskt alarm, något som bombgruppen är van vid. Kostnaden för varje enskild utryckning hamnar däremot inte på regionen.
– Det kostar ju oss naturligtvis personalkostnader och driftskostnader. Vi står ju för våra egna utgifter. Det går inte sätta ett pris på det för det går inte räkna. Vi konstaterar att vi åker ut när det behövs och sen står vi för våra egna kostnader.
Är falsklarm ett problem?
– Vi har tillräckligt mycket med skarpa uppdrag så visst belastar det oss med de här okynnesgrejerna men samtidigt är det så att den vanliga polisen inte har kunskapen och ska inte hantera det. Vi är till för att hjälpa dem när de är osäkra.