Pensionär med fulltecknad almanacka
Glöm det där med att pensionärer har hur mycket ledig tid som helst. Vill man träffa Eivor Andersson blir det efter en titt i almanackan. - Det känns bra att fylla tiden med något meningsfullt, säger hon.
Eivor kör runt i sin blåa bil. Det blir några turer till Finspång i veckan för att uträtta ärenden.
Foto: Carolina Nilsson
Efter en stund inser jag att mycket av Eivors personlighet kommer från uppväxten där hemma på gården i Hestra i Småland. Som mittenbarn i en syskonskara av åtta är det inte konstigt att hon fått rollen som diplomat. I det kristna hemmet lärde sig syskonen att ta hand om varandra. Saker hon själv tror avspeglats i de ledarroller hon skulle komma att få i sitt liv, likaså i alla hjälpinsatser och inte minst i arbetsvilligheten. Behöver jag skriva att hon som 19-åring startade en egen syateljé där hemma i Hestra och snart hade två anställda? - Vi fick jobba och ta ansvar hemma. Det gjorde nog att vi lärde oss att stå på egna ben, säger hon. Syateljén gick bra, men tog på krafterna. - Det kunde bli långa dagar. Ibland jobbade jag från fem på morgonen till tolv på natten och det är klart, det blir ju jobbigt efter tag, säger hon. Sålde syateljén
Efter ett par år nappade Eivor i stället på ett jobb i en familj i Vadstena. Hon sålde syateljén och lämnade Småland för hushållstjänster i klosterstaden. Men hon skulle inte glömma bort sitt intresse för sömnad. I Vadstena träffade hon sin blivande make och far till sina barn, Sven. Han gjorde vapenfri militärtjänst och flyttade snart hem till Jägestorp. Några år senare, 1953 närmare bestämt, ändrades distansförhållandet till samboskap när Eivor flyttade hem till Sven. - Vi fick bo i en lägenhet där på hans barndomsgård, berättar Eivor. Nu ville Eivor jobba med sömnad igen. Men arbetsläget var inte det bästa, hon hamnade "i familj" igen. Efter åtta månader fick hon så sin efterlängtade anställning som direktris på Borgens Trikåfabrik. - Jag arbetade bland annat med tillverkning av blusar och underkläder, berättar hon. Byggde sitt hus
Tre år senare stod bröllopet hemma i Missionskyrkan i Hestra och året efter föddes parets första barn, Bengt. -Då slutade jag jobba för att vara hemma med barnen, säger Eivor. För fler barn blev det. Bengts två bröder, Sven-Åke och Magnus, kom till världen i Jägestorp och 1970 byggde familjen en egen villa i Sonstorp. Där bor numera Eivor själv sedan Sven gick bort för sju år sedan. Tro dock inte att Eivor slutade att "jobba" bara för att hon inte förvärvsarbetade. Ständiga uppdrag inom Missionskyrkan hör fortfarande till vardagen. Under 1960- och 70-talen handlade det mycket om ungdomsverksamheten inom kyrkan, där Eivor var med och planerade och genomförde läger och hobbykvällar. - Det var samling varje vecka med ungdomar mellan 12 och 17 år och då hette det Junior, berättar Eivor. Tolv samtal
I 13 år, mellan 1978 och 1991 höll Eivor i ordförandeklubban i Missionskyrkan i Sonstorp och efter det har det "hängt kvar saker jag fortsätter jobba med" som Eivor uttrycker det. I dag är hon uttalat blomansvarig i kyrkan, dit det blir många besök. När Folkbladet träffar Eivor har hon precis avslutat sitt varannan-fredag-uppdrag i telefonkontakten på Mariagården. Eivor ringer upp ensamma som vill få ett samtal på förmiddagen. De pratar om allt möjligt, den här förmiddagen var det tolv namn på listan. Telefonkontakten är ett positivt inslag i mångas ensamma vardag och Eivor känner att hon verkligen tillför något. - Då min make gick bort kände jag att jag vill fylla tiden med något meningsfullt. Och det känns bra att kunna hjälpa till, säger hon. Två bröllop - och ett kalas
Ibland blir det även hembesök till någon som behöver sällskap. - Det känns bra att man kan hälsa på någon som behöver sällskap och lite hjälp. Det får man dessutom välsignelse utav, säger Eivor. I höst blir det stort kalas. Då fyller nämligen Eivor 80 år. Exakt när vill hon dock hålla för sig själv. Men det lär bli stort ståhej. - Jag och mina syskon har gjort en överenskommelse om att fira när vi fyller "nollor". Så det blir fest med syskon och barn och barnbarn. Innan dess har hon även två bröllop att besöka. Och det betyder att symaskinen åker fram. - Jag måste ju sy något att ha på mig! säger Eivor, som syr de flesta av sina kläder själv.
Namn: Eivor Andersson Ålder: Fyller 80 år i höst
Bor: Villa i Sonstorp
Intressen: Baka, laga mat, trädgården, sy, handarbete. Senast lästa bok: Faktabok om Bjärka Säby. Tycker om kristen litteratur. Favoritmat: Jag äter allt, men husmanskost är godast. Favoritårstid: Vår och sommar.Så jobbar vi med nyheter