Daniel Hellqvist, viltspårare, tittar på dovhjortens skador. Troligen är det en eller flera vargar som har attackerat den.
På en åker strax innan samhället ligger delar av en dovhjort. Det är i princip bara ben och skinn kvar.
– Det är 35–40 kilo kött som har ätits upp på en natt, säger Daniel Hellqvist, viltspårare på länsstyrelsen.
I vanliga fall åker han inte ut när vilda djur har attackerats, men den här gången har det hänt så pass nära samhället och samtalen från boende har varit många. Han letar efter vargspår, men förhållandena är svåra trots både snö och lera.
– Jag har sett spår av varg i närheten, men inte just här, säger han och berättar att han bara för ett par dagar sedan såg spillning en bit bort.
I normala fall åker inte Daniel Hellqvist ut när det är vilt som har skadats, men den här gången var det så pass nära bebyggelsen.
Daniel Hellqvists första teori är att dovhjorten blivit påkörd och sedan släpats ut på åkern. Men inga krockskador syns. Senare går vi över riksvägen och letar vidare. Inte heller där hittar han några vargavtryck, däremot en tuss päls som troligen kommer från dovhjorten.
– Då kanske den inte har blivit påkörd ändå, resonerar han.
En tuss päls som ser ut att komma från dovhjorten hittades på andra sidan om riksväg 51.
Det är skadorna på djuret som får Daniel Hellqvist att dra slutsatsen att det rör sig om en vargattack.
– Lodjur tuggar inte sönder ben på det här sättet.
Han visar också betten. Allt tyder på varg. Med tanke på hur mycket kött som har gått åt under en natt utesluter han inte att det har varit flera.
För ett par dagar sedan hittade han vargspillning en bit bort.
– Det finns sju vargar kvar i reviret. De ska vandra ut nu, säger Daniel Hellqvist.
Per Frännek har en del kalvar i utestall med hyddor. Han tycker att det känns olustigt att vargarna kommer så nära.
Dovhjorten ligger på Per Fränneks mark. Han har sin mjölkgård ungefär 100 meter bort. Han tycker att morgonens upptäckt känns olustig.
– Jag föder upp en del av kalvarna i utestall med hyddor, för att ge dem en bra miljö med mycket frisk luft. De är väldigt exponerade för de här vargarna. De kanske inte angriper första gången, men de blir mer och mer oskygga och risken för angrepp ökar hela tiden, befarar han.
Om två månader ska alla djur släppas ut på bete. Det är det lag på.
– Jag har varit med om kvigor som har blivit skrämda. De var rädda för människor i flera dagar efteråt.
Bland tamdjur är får mest utsatta för varg, men även nötkreatur drabbas.
– Många som bor här förstår hur olustigt det här är, men det finns andra som inte alls gör det. När länsstyrelsen väl beviljar skyddsjakt ska det överklagas in absurdum.
– Varg har observerats inne i samhället med, det är inte bara vi lantbrukare som kan drabbas. Det är inte så kul att möta varg när man är ute med hunden. Eller att låta sina barn vänta själva på skolskjutsen när man vet att det rör sig vargar nära.
Jossi Horvath rapporterade om händelsen på onsdagsmorgonen. Det syns tydligt hur djuret har dragits från vägen och ut på gärdet.
Jossi Horvath upptäckte djuret på morgonen strax innan klockan 08 när han skjutsade sin son till skolan. Sonen fick stanna i bilen medan han gick ut och tittade närmare.
– Jag reagerade på att det var så många fåglar på gärdet. Jag är fascinerad av vargar och har följt vargexperter de senaste åren, berättar han.
– Att de har suttit där i lugn och ro, längs riksväg 51 som är väldigt trafikerad, känns både häftigt och skrämmande, säger han.
Anders Nilsson är inte orolig för egen del, men tänker på boskap och andra djur. "Försvinner det jakthundar är det inte kul."
Andra personer som vi möter i Sonstorp tycker att det känns obehagligt, men är inte rädda att själva bli attackerade. Anders Nilsson tänker på djuren – både boskap och jakthundar.
– Just nu är det inte så mycket djur ute, men det är ju den största risken, säger han.
Själv har han inte sett några vargar.
En kvinna på väg till förskolan för att hämta barn säger i farten att hon inte är rädd.
– Man får inte skjuta av dem, de måste få leva.